Vad är ett fritidshus – Vad får man bygga på Skaftö?

Uppdaterad 2014-07-09
Det är intressant med ord som används i olika sammanhang och som är självklara. Börjar man fundera på vad ordet betyder inser man att det är väldigt oklart. För att hushålla med våra naturresurser skall det i princip inte byggas fler fritidshus på Skaftö. Men vad är ett fritidshus?

Varför är frågan intressant?

För stora delar av Bohuslän finns restriktioner i Miljöbalken för utbyggnad och användning av markområden. Lysekils kommun och Västra Götalands Länsstyrelse hänvisar till undantag i miljöbalken där deras tolkning ger att restriktionerna gäller för fritidshus, men inte åretrunthus.

Genom en kartläggning var den tolkningen kom ifrån visade att att tolkningen inte var korrekt. Klart är att fritidshus betyder olika i olika sammanhang. Myndigheter och lagstiftare använder definitioner som är avsedda för ett område i helt andra områden.

Följdfrågor

Tolkningen av termen “Fritidshus” gav ett svar, men gav också följdfrågor. Hur tolkar och följer Västra Götalands Landsting och Lysekils kommun Miljöbalken kap 4? Delvis finns svaret att finna på denna sida. En sida om det är på gång.

Sammanfattning av olika tolkningar

För att göra en sammanfattning kontaktades myndigheter, privata företag och högskolor. Sökning på internet gav en allmän bild av tolkningen av fritidshus.

Allmänna uppfattningen

Efter en genomgång av den allmänna uppfattningen är och forskares syn på fritidshus är slutsatsen att det är inte husens standard som avgör om det är ett fritidshus eller inte. Det är vad huset används till som är det avgörande, ett hus som används delar av året (på fritiden) är ett fritidshus oavsett om det är en koja, slott eller permanenthus. Ett helårshus kan alltid vara ett fritidshus, men ett fritidshus kan inte alltid vara ett helårshus

Lagstiftningens tolkning

Lagstiftningen är oklar på tolkningen av “fritidshus”, men BBR 20 hänvisar till Plan- och byggtermer 1994 från AB Terminologicentrum TNC. TNCs definition av fritidshus är “småhus som inte är inrättat för helårsboende”. På en fråga till TNC förtydligar Stefano Testi deras definition. Svaret visar att det är standarden som är avgörande “Det viktiga här är att det inte är inrättat för helårsboende. Är det inrättat för helårsboende så är det per definition något annat än ett fritidshus. Och då finns det egentligen ingen anledning att kalla det för ett fritidshus.” Ett fritidshus har lägre standard än ett helårshus

Miljöbalken

I Miljöbalken 4 kap 4 § står det: “Inom kustområdena och skärgårdarna från Brofjorden till Simpevarp och från Arkösund till Forsmark, utmed Gotlands kust, på Östergarn och Storsudret på Gotland samt på Fårö får fritidsbebyggelse komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse.”

TNCs definition om att ett fritidshus är ett hus som inte uppfyller helårsstandard ger exploatörer ett kryphål att om man bygger hus med full standrad, helårshus så är det inget fritidshus. Därmed kommer man runt miljöbalken. För den känsliga miljön kan det inte spela roll om vattenhushällningen är bra eller inte. Syftet med miljöbalken är att endast tillåta exploatera av känsliga miljöer ifall samhället växer med bofasta. Till saken hör att moderna “fritidshus” i princip alltid byggs med helårsstandard.

Aktörers syn på “fritidshus” och vad som får byggas

Hur ser de olika aktörerna på termen “fritidshus”. En kartläggning har gjort genom att både läsa på hemsidor och genom direktkontakter. Nya ord dyker upp allt eftersom: fritidsboende, fritids ändamål, sommarhus …

Boverket

Hur definieras ett fritidshus i bygglagstiftningen?

Det saknas en definition av begreppet fritidshus i byggföreskrifterna men begreppet används i Plan- och byggförordning (2011:338). En stor del av Boverkets befogenhet att skriva byggregler grundas på förordningen och därför använder vi begreppet fritidshus även i BBR. I avsaknad av närmare definition av en term i huvudförfattningarna eller i BBR hänvisar vi i avsnitt 1:6 BBR 20 till den betydelse som anges i Tekniska nomenklaturcentralens publikation Plan- och byggtermer 1994, TNC 95.

I Plan- och byggförordning (2011:338) hänvisas det i två paragrafer till fritidshus. Fritidshus är undantagna egenskapskrav avseende energihushållning, vattenhushållning och värmeisolering I läsanvisningarna till BBR 20 och i Regelsamling för byggande, BBR finns det även undantag för fritidshus gällande tillgänglighetskravet

TNC

Plan- och byggtermer 1994, TNC 95 publikationen är från 1995. TNC är ett privat aktiebolag. Definitionen för fritidshus är av stor vikt för vad man får bygga på skyddade områden. Stefano Testi på TNC menar att Plan- och byggtermer 1994 är en fackordlista, tänkt att i första hand användas inom fackområdet i fråga.

Svensk term (rekommenderad): fritidshus
Definition: småhus som inte är inrättat för helårsboende
Anmärkning: Enligt PBL är fritidshus ett hus som i meddelat bygglov prövats som fritidshus eller uppförts som fritidshus enligt gällande planbestämmelser utan hänsyn till faktiskt nyttjande. Se Prop 1985/86:1, s 184.

Stefano Testi förstår problemet och menar att

Visst kan det vara så att Plan- och byggtermer kan behöva revideras, men eftersom definitionerna är framtagna tillsammans med sakkunniga inom fackområdet (plan- och bygg) så kan vi inte bara ändra. Det förutsätter att vi får ett uppdrag från företrädare för fackområdet, t.ex. Boverket.

Hur som helst så är definitionerna framtagna för fackområdet. Man kan inte använda en definition i en terminologisk ordlista eller termbank juridiskt. Det är lagar, förordningar och kommunala bestämmelser som reglerar vad som får och inte får byggas, inte en definition i en ordlista.

Regeringens propositiontill ny plan- och bygglag

Regeringens proposition 1985/86: 1 med förslag till ny plan- och bygglag

“byggnadens standard och det faktiska användningssättet beaktas vid bedömningen av om det är ett fritidshus eller inte.”

Fritidsboendekommittén 1981

En stor andel av de fritidshus som uppförs f.n. är av ett sådant slag att de bör bedömas som bostadsbyggnader i allmänhet, vilket också sker på många håll i landet.

Naturvårdsverket

Naturvårdsverkets Miljörättsjurist, Nils Hallberg gav en lång och utförlig redogörelse för Naturvårdsverkets syn. Nils Hallberg arbetar på Avdelningen för genomförande (G), Enheten för prövning och regelgivning (Gp) , Sektionen för samhällsplanering (Gps).

Det finns ingen regelrätt definition i miljöbalken på vad ett fritidshus är. Man kan dock av förarbeten och annat förmoda att den definition du anger nedan; ”småhus som inte är inrättat för helårsboende” även torde vara relevant i detta sammanhanget.

Tittar man i kommentaren till 4 kap. 1 § miljöbalken, så står följande att läsa (mina understrykningar ):

”Enligt andra stycket första meningen, som fick en ny lydelse den 1 juli 2001, skall skyddet för natur- och kulturvärdena, såvitt avser de områden som omfattas av 2–6 §§, inte hindra utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet eller för utförandet av anläggningar som behövs för totalförsvaret. Undantaget omfattar däremot inte nationalstadsparksbestämmelsen i 7 § eller i fråga om skyddet för de särskilda skydds- och bevarandeområden som avses i den nya 8 §.

Om det finns särskilda skäl, utgör enligt andra stycket andra meningen bestämmelserna i första stycket 2 och i 2–6 §§ inte heller hinder för anläggningar för utvinning av sådana fyndigheter av ämnen eller mineral som avses i 3 kap. 7 § 2 st.

Frågan är hur avvägningen enligt andra stycket skall ske. Bortsett från bestämmelsen om fyndigheter ger stadgandet ingen ledning för hur avvägningen mellan bevarandeintresset och exploateringsintresset skall ske.

Den motsvarande bestämmelsen i NRL innehöll inte heller någon särskild avvägningsregel. Det har dock gjorts gällande att de grundläggande bestämmelserna i 2 kap. NRL borde vara tillämpliga när undantagsregeln skulle tillämpas, eftersom syftet med 3 kap. NRL knappast var att ge ett svagare skydd jämfört med 2 kap.

Genom att NRL:s hushållningsbestämmelser har tagits in i MB måste rimligtvis balkens avvägningsregler tillämpas i undantagsfallen. Det betyder att de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. och de grundläggande hushållningsbestämmelserna i 3 kap. är tillämpliga. I fråga om vattenverksamhet gäller dessutom 11 kap. 6 och 7 §§. Vid tillståndsprövning enligt MB skall också 16 kap. 4–8 och 11 §§ gälla.

Med uttrycket ”utveckling av befintliga tätorter” avses enligt förarbetena förändringar av bebyggelse och anläggningar som behövs med hänsyn till en normal befolkningsutveckling, förändringar i bostadsstandarden, behovet av trafikleder, grönområden, service, sysselsättning etc. Med ”utveckling av lokalt näringsliv” menas en tillväxt i befintliga näringsgrenar eller tillkomst av nya verksamheter i en omfattning som innebär att det finns tillräckliga sysselsättningstillfällen för befolkningen. Vid de bedömningar som görs när bestämmelsen tillämpas bör man enligt förarbetena också ta i beaktande den befintliga näringslivsstrukturen, tätortsstorleken etc. En utveckling av nya former av vattenbruk, liksom utveckling av småbåtsvarv m.m., anses t.ex. vara en utveckling av lokalt näringsliv inom kustområdena. Likaså anses utbyggnad av turistanläggningar, utveckling av viss fritidsbebyggelse i anslutning till jord- och skogsbruksföretag etc. ingå i begreppet lokalt näringsliv i flertalet av de berörda områdena.

Även anläggningar som behövs för totalförsvaret får komma till stånd inom områdena utan hinder av punkt 2 i paragrafens första stycke och 2–6 §§. Bestämmelsen tar enligt förarbetena sikte på nödvändiga anläggningar för vårt lands gränsförsvar, liksom på annan försvarsverksamhet där alternativ lokalisering inte kan väljas.

För att särskilda skäl skall anses föreligga för utvinning av fyndigheter av ämnen och mineral krävs enligt förarbetena, förutom att utvinningen är av riksintresse enligt 3 kap. 7 § 2 st., att den också är av mycket stor betydelse från näringspolitiska eller sysselsättningsmässiga utgångspunkter.”

Att bygga hus av ”helårsstandard”, för att sedan sälja dem som fritidshus, torde alltså inte fungera särskilt bra mot bakgrund av den prövning som enligt ovan ska göras mot 2 och 3 kap. miljöbalken – och då ställt i ljuset av att det (enligt kommentaren) ska röra sig om ”utveckling av befintliga tätorter” i form av ”förändringar av bebyggelse och anläggningar som behövs med hänsyn till en normal befolkningsutveckling, förändringar i bostadsstandarden, behovet av trafikleder, grönområden, service, sysselsättning etc”.

Det går alltså inte att kringgå de krav som uppställs för uppförande av fritishus i 4 kap. 4 § miljöbalken genom att enbart utforma/utrusta dem som åretrunthus. Även syftet/den reella användningen torde alltså spela in i sammanhanget.

Nils Hallberg, Naturvårdsverkets Miljörättsjurist

Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Länsstyrelsens samhällsplaneringsenhets kommentar är att de ser “pragmatiskt” på Miljöbalken. Kustsamhällena i Bohuslän behöver fler boende oavsett om det är för hela året eller bara några veckor på sommaren. Signalerna från regeringen är också BYGG!

Hela texten kommer när intervjun är sammanställd. Nedan följer brev svar.

Karin Slättberg på länstytelsens Samhällsbyggnadsenheten har skickat in följande svar på frågan om fritidshus och vad som får byggas.

Det är riktigt att Länsstyrelsens uppgift är att bevaka att riksintressen enligt 3 och 4 kap miljöbalken inte skadas/tillgodoses. Det är i sammanhanget viktigt att observera att riksintressen är regler om HUSHÅLLNING, dvs mark och vatten skall användas för det/de ändamål som marken är bäst lämpad för. Det är INTE ett knippe sektoriella förordnanden eller reservat enligt 7 kap Miljöbalken, utan avvägningsregler där en tolkning av reglerna måste göras utifrån den situation man befinner sig i.

En bedömning görs alltså från fall till fall utifrån vad som föreslås och det anstår kommunen att beskriva i sin planering hur en föreslagen förändring förhåller sig till de utpekade värdena av riksintresse. Tyvärr är beskrivningen av de värden som utgör riksintressen inte glasklar och konkret entydig, en avvägning måste därför alltid göras efter bästa förmåga utifrån just hushållningsresonemanget. Den rapport jag skickade till dig är exempel på ett försök att precisera värdena i 4 kap området Bohuslän, men jag vågar påstå att det inte finns något planeringsunderlag på varken nationell eller regional nivå som möter alla typer av exploatering och ger svar svart på vitt, utan – som jag skriver – en avvägning måste göras i varje enskilt fall. Se dock kommunens skyldighet ovan. Översiktsplanen är en viktig arena för att behandla och föra dialog mellan stat och kommun i strukturfrågor och total omfattning av exploatering i förhållande till bl a områden av riksintresse.

Jag vill också upplysa om att med nyligen genomförda förändringar i bostadsförsörjningslagen och PBL har bostadsbyggande (ej definierat om det är helår eller delår) blivit ett uttalat allmänt intresse. Det är också en tydlig politiskt målsättning på nationell nivå att möjliggöra ett ökat bostadsbyggande i landet. Länsstyrelsen är statens förlängda arm och har även uppgiften att tillse att den nationella politiken/nationella mål får genomslag. Därtill skall kommunernas planmonopol som lagfästs i PBL respekteras. Är du vidare intresserad, så kan jag också hänvisa dig till Riksrevisionens rapport ” Statens hantering av riksintresse – ett hinder för bostadsbyggande” RIR 2013:21. Utan att lämna något omdöme om denna rapport, så ger den en annan dimension av frågan.

Med detta vill jag understryka vikten av ett nyanserat avvägningsresonemang i enlighet med Länsstyrelsens breda uppdrag och roll enligt PBL och Miljöbalken.

Tillsammans med den rapport jag sände dig är nog detta det svaret jag har möjlighet att ge. I övrigt hänvisar jag till Länsstyrelsens yttrande i enskilda ärenden enligt ovan.

Karin Slättberg, Samhällsbyggnadsenheten, Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Följdfråga: Hur tolkar Länsstyrelsen “normal befolkningsutveckling” som ändå är en viktig formulering i förarbetet till Kap 4?

Din fråga är relevant, men med hänvisning till mitt första svar, så är det alltså många perspektiv som skall vägas in vid bedömning av lämplig markanvändning och Länsstyrelsen är långt ifrån ensam i att göra bedömningen om vad som kan vara en ”normal befolkningsutveckling”. Mål om tillväxt på regional och nationell nivå är t ex ytterligare av mål som kan nämnas och som skall beaktas i planering.

Gällande din fråga om “normal befolkningsutveckling” är detta inte något vi ser kan ges ett entydigt svar, utan är en viktig fråga för kommunens översiktsplanering samt arbete med bostadsförsörjningsprogram. En bild av bostadsmarknadssituationen i länet får vi årligen genom den bostadsmarknadsenkät som genomför med ledning av Boverket, du kan nog hitta mer info på Boverkets hemsida.

Vår uppfattning är också att det finns en uttalad ambition att bygga så att det blir attraktivt för helårsboende, men att det ändå blir fritidshus på grund av marknadsläget och brist på möjligheter att styra detta, som jag nämnde för dig i telefon. Det finns också exempel på vissa kommuner i Bohuslän som ser delårsboende som ett möjligt alternativ, då de delårsboende ändå bidrar till att handel och service kan upprätthållas, men naturligtvis finns en gräns där man bygger bort värden. Detta är något vi har ständiga diskussioner om med berörda kommuner och internt på Länsstyrelsen. Jag råder dig att ta kontakt med Tillväxt Bohuslän (samarbetsnätverk Sotenäs, Lysekil, Tanum och Strömstad) genom att i först hand titta på deras hemsida. Man har där bl a gjort djupintervjuer med de delårsboende med hjälp av Umeå universitet. En av frågorna är vad som krävs för att de ska bli helårsboende.
http://www.tillvaxtbohuslan.se/delarsboende/

Länsstyrelsen i Gotlands län

GotlandsLänstyrelsen hade inte samma “pragmatiska” syn på miljöbalken som Västra Götalands Länstyrelsen.

Hela texten kommer när intervjun är sammanställd

Lysekils Kommun

Byggnadsnämndens ordförande, Bo Göthesson

Bohusläns Skärgårdsråd hade träff 2014 i Grundsund med Riksdagsledamöter. Bo Göthesson (s) ställde en fråga om miljöbalken och dess efterlevnad i Bohuslän när det gäller bygglov. Hela mötet finns på en videofilm.

Bo Göthesson (s):

Jo, alltså enligt miljöbalken så anses Bohuskusten färdigbyggd med sommarhus.

Detta är inget som tillämpas i någon kommuns byggnadsnämnd idag. Därför att den lagen anses ha en underordnad betydelse. Och vad som händer är att nu, bla jag sitter och beviljar byggnadslov varje månad till nya sommarstugor längs kusten.

Hur ser ni riksdagsmän på det här. För man skjuter lätt över målet om man enbart diskuterar strandskydd och inte tar hänsyn till vad miljöbalken föreskriver.

Lars Tysklind (fp):

Kommunen har ju ansvar för PBL lagstiftningen precis som du var inne på och miljöbalken skall ju följas då. Det är egentligen det enkla svaret, det finns skillnad på om det är fritidshus eller någon annan typ av bostadshus det är samma regelverk som gäller.

Bo Göthesson (s):

Anser du att det tillämpas i Bohuslän?

Lars Tysklind (fp):

Ja, förhoppningsvis görs det. Man kan säkert hitta avarter på det också. Det är just där Staten och Länsstyrelsen kommer in som tillsynsmyndighet att de verkligen gör det.

Moderatorn:

Är du nöjd med svaret?

Bo Göthesson (s):

Ja, jag konstaterar vad svaret innebär, med det tillämpas inte så någonstans.

Samhällsbyggnadsförvaltningen, bygglovsenheten

Stadsarkitekt Mats Carlsson har skickat in hur bygglovenheten vid samhällsbyggnadsförvaltningen ser på fritidshus.

Helårshus och fritidshus ur bygglovenhetens synvinkel.

Bygglovs- samt byggtillsynshandläggning är en mer verkställande än planerande verksamhet. I denna verksamhet ingår dock prövning av nybildning av enstaka fastigheter för byggnation genom förhandsbesked för bygglov. Bygglov och byggtillsyn ska ske enligt gällande lagstiftning och regelverk, och enligt den redan beslutade översiktsplanen samt detaljplaner, utan något större utrymme för politiska styrningar. Bygglovbeslut tas oftast av tjänstemän på delegation. Planläggning av mark för byggnation är däremot en arena för politisk styrning och viljeyttring. Det är genom översiktsplan och detaljplaner som våra politiker uttrycker sin vision, och beslutar om allmän och specifik markanvändning i kommunen.

I bygglovs- och byggtillsynssammanhang är skillnaden mellan fritidshus och helårshus inte hur byggnaden används, utan till vilken standard den är byggd, och vad den har fått bygglov som. Byggnadsnämnden kan inte ingripa mot användning för helårsboende i en byggnad som fått bygglov som fritidshus, eller fritidsboende i en byggnad som fått bygglov som helårshus. Då användningssättet för båda sakerna är ”Boende”, görs ingen skillnad mellan olika periodicitet för detta boende. Taxeringsklassificerings- och mantalsskrivningsaspekter har ingen relevans i detta sammanhang.

Vid en bygglovsansökan utgår granskningen från vad den sökande har skrivit (kryssat i ruta på blanketten) att man anser att huset är. Ett nytt fritidshus får söder om Brofjorden tillkomma ”endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse”, enligt miljöbalken 4 kap. 4 §. Vår tolkning av detta är att det endast kan bedömas som tillåtet med tillkommande fritidshus på lucktomter inom sådana äldre detaljplaner vilka upprättats specifikt för fritidshusbyggnation.

Bygglovsansökningar ska allmänt uttryckt prövas mot 2:a och 8:e kapitlet plan- och bygglagen, 3:e kapitlet plan- och byggförordningen, Boverkets Byggregler samt Boverkets Konstruktionsregler, i den omfattning som krävs. Frågor vilka redan avgjorts genom detaljplanereglering behöver inte åter prövas i bygglovsskedet. Har man genom detaljplan bestämt att ett område ska användas för bostadsändamål, prövas inte den allmänna lämpligheten för boende vid en bygglovprövning.

Fritidshus med högst två lägenheter behöver inte uppfylla kraven i Boverkets Byggregler avsnitt 3, Tillgänglighet, bostadsutformning etc., samt heller inte kraven i avsnitt 9, Energihushållning.

Frågan om helårshus i förhållande till fritidshus har komplicerats i och med introduktionen av de nya bygglovbefriade åtgärderna inom detaljplanelagt område, vilka börjar gälla den 2 juli 2014. Man får då bygga antingen en komplementbyggnad (vilken får användas till vad man vill) eller ett komplementbostadshus (vilket ska utgöra en självständig bostad) på upp till 25 m2 byggnadsarea, efter att man gjort en anmälan till byggnadsnämnden och först sedan man erhållit ett startbesked. Komplementbostadshuset ska enligt Boverket vara tillgänglighetsanpassat, men har lägre krav på energihushållning än ett helårshus.

Boverket menar, om jag förstått saken rätt, att ovan nämnda byggnader kan användas som fritidshus, oavsett vad detaljplaner samt lagar/bestämmelser i övrigt har att säga om saken. Granskningen av anmälan inför utfärdande av startbesked för denna komplementbyggnad/ komplementbostadshus ska inte ta hänsyn till efterlevnad av detaljplanen.

Ett bostadshus är i bygglovssammanhang ett bostadshus, oavsett om ägarna använder det för helårsboende eller fritidsboende. Skillnaden ligger i vissa funktionella utformningar, samt i nivån på vissa tekniska egenskapskrav.

Det kan även konstateras att de senaste decennierna har många helårshus i Lysekils kommun kommit att användas som fritidshus, och många hus vilka från början byggts som fritidshus används nu som helårshus. Detta är en utveckling som kommer att fortsätta, utan att det kan styras eller påverkas av kommunen.

Mats Carlsson, Stadsarkitekt, Lysekils kommun

Planarkitektavdelningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen

Planarkitektavdelningen menar att det de i detaljplanen endast kan styra om det ska vara bebyggelse av helårsstandard eller fritidshusbebyggelse. Genom att ange att det skall vara helårsstandard motverkas fritidshusbebyggelse. I detaljaplanen går det inte att styra hur hus används. Om det är för deltid eller heltid. Det finns givetvis alltid en risk, menar Planarkitektavdelningen, att ny bebyggelse kommer att användas som fritidsbebyggelse, framförallt i en kommun som Lysekil.

PEAB

Henrik Persson, chef över avdelningen Småhus sedan årsskiftet, fick frågan till slut inom PEAB. Henrik är högsta ansvariga i projekt Utsiktsberget. Henriks svar är enligt Andres Hylén, chef bostadsutveckling, PEABs koncernens officiella tolkning av termen “fritidshus” .

Henrik menar att man bör även definiera orden fritid och hus.

När du inte jobbar har du fritid, vad heter det hus du bor i då?

Mer om PEABs syn kommer när texten är färdig och PEAB fått möjlighet att se den.

Högskolan

Ingrid Persson, Tekn. Dr, arkitekt SAR/MSA och lektor i fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola har forskat i uppdelningen mellan fritidshus och permanenthus. Vi bad henne om hennes syn på hur Lysekils kommun tolkar termen fritidshus i miljöbalken och där igenom kommer runt restriktionerna.

Vad är ett fritidshus? Karlskrona 2014-06-27

Av Ingrid Persson, Tekn. Dr, arkitekt SAR/MSA och lektor i fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola

I min avhandling Fritidshuset som planeringsdilemma från 2011 har jag analyserat frågan.

Avhandlingen Fritidshuset som planeringsdilemma är tillgänglig i fulltext på Blekinge Tekniska Högskolas hemsida

Min uppfattning är att en uppdelning mellan fritidshus och permanenthus är förlegad ur planeringssynpunkt. Det finns ingen koppling mellan hur miljöbalken (MB) och plan- och bygglagen (PBL) är konstruerad och hur människor i praktiken använder sina bostäder. Att ifrågasätta gränsdragningen mellan bostadstyper är dock kontroversiellt, eftersom ett ifrågasättande ”drar proppen ur” miljöbalkens hantering av 4 kap. områden. MB utgår från att fritidshusexploatering inom områden med hushållningsbestämmelser enbart ska ske i form av komplettering. För permanenta bostäder finns inte någon sådan begränsning. Det är sedan upp till varje kommun att bedöma vad som är fritidshus respektive permanenthus. Detta ställer som bekant till problem.

Lagstiftarna talar med kluven tunga, vilket går att upptäcka i förarbetena till grund för lagstiftningen. Å ena sidan finns det en föreställning att det inte är lagstiftarnas uppgift att bestämma hur människor använder sina bostäder. Å andra sidan finns det operativa anvisningar till den kommunala nivån vid hanterandet av frågan i praktiken. Det som gäller då är vilket ändamål som har angetts i bygglovet för varje byggnad. Om det inte går att klarlägga, så får i andra hand byggnadens standard och det faktiska användningssättet beaktas, vid bedömningen av om det är ett fritidshus eller inte (Persson, 2011, s.13-14).

Den nya plan- och bygglagen från 2010 (laga kraft 2011) har inte ändrat på dessa ovanstående förutsättningar. Efter remisshanteringen år 2010 tog regeringen tillbaka ett förslag på att införa en definition av fritidshusbegreppet direkt i lagparagraferna. Anledningen var att det med hänvisning till synpunkterna som kom in stod klart att fritidshusbegreppet var alltför brett och att standard, lokalisering och tillgång till teknisk och social service varierade kraftigt i praktiken, vilket gjorde definitionen verkningslös (Persson, 2011, s.145).

En ytterligare komplikation är det faktum att det inte behövs något bygglov för att ändra ändamål från fritidshus till permanenthus och omvänt. En kommun har därför svårt att veta vilka hus som i praktiken har omvandlats och när det har skett. Den som borde veta är skatteverket eftersom en fastighetsägare bara kan vara registrerad på en fastighet. Men det har visat sig tidigare att det också kan vara ett val av kommun med lägst skatt oavsett verklig bosättning (Persson, 2011, s. 100-101). Skatteverket kommer för övrigt att upphöra med sin typkodning av fritidshus respektive permanenthus år 2015. Alla småhus får samma kod eftersom skatteverket inte har något uppdrag att skilja på bostadsformer eftersom fastighetsavgiften är konstruerad på samma sätt för alla småhus.

Enligt plan- och bygglagen ställs inte samma krav på ett fritidshus som på ett permanenthus utan det förra kan ha ett enklare utförande till vissa delar. Men det är upp till byggherren att välja en lika hög standard som för ett permanentboende. Det finns alltså ingen övre gräns på utförandet av ett fritidshus bara en mer eller mindre indirekt nedre gräns. Rättstillämpningen försöker att precisera den nedre gränsen för vad som är att betrakta som fritidshus, men bortser från en övre gräns av förklarliga skäl (Persson, 2011, s.93). Utifrån EU-perspektiv finns det anledning att slå fast en nedre gräns för fritidshus utifrån krav på byggnadskonstruktioner.

I min undersökning av aktuella översiktsplaner i de nästan sjuttio kommuner, vilka innehåller kustområden med begränsningar enligt 4 kap. miljöbalken, visade det sig att kommunerna agerade mycket varierat. Det som var tydligt var att en liten men ökande andel kommuner ansåg att samma krav på standard skulle gälla för nybyggnad oavsett om bygglovet gällde fritidshus eller permanenthus. Anledningen tycktes vara en pragmatisk anpassning till hur människor faktiskt använder sina hus.

Det är dags att ifrågasätta lagstiftningens effektivitet. En strategi för hållbar utveckling bör utformas på annat sätt än att försöka upprätthålla en fiktiv gräns mellan bostadsformer. Jag har inte svar på hur detta bör göras, men lokaliseringsprövningen bör ha en avgörande betydelse för alla bostäder.

Min artikel “Second homes, legal framework and planning practice according to environmental sustainability in coastal areas: the Swedish setting” är under tryckning och kommer att publiceras inom kort i Journal of Policy Research in Tourism, Leisure and Event. Doi no 10.1080/19407963.2014.933228

Ingrid Persson, Tekn. Dr, arkitekt SAR/MSA

Wikipedia

På Wikipedia finns det följde definition.

Fritidshus, lantställe, semesterhus, sommarstuga eller sommartorp samt stuga kallas ett hus avsett att användas som tillfällig bostad under semester och annan fritid.

Sommarstuga avsåg i äldre tider det på en gård belägna särskilda boningshus som var oisolerat och som alla eller vissa av gårdens invånare flyttade över till på sommaren. Vintertid lämnades sommarstugan oeldad och användes ofta för förrådsändamål.

Här görs en skillnaden mellan fritidshus och sommarstuga (sommarhus) beroende hur de är isolerade och inte hur de används. Ett hus som är byggt för boende hela året kan vara ett fritidshus.

Övrigt

Avhandling 2011 – Fritidshus eller bostad?

Ingrid Persson Tekn. Dr, arkitekt SAR/MSA gjorde sitt doktorsavhandling på Blekinge Tekniska Högskola. Med åren, menar Dr Persson, att standarden på alla bostäder förändrats att de divegerar till en form. I tidningen Arkitekten 2011 finns en artikel om Dr. Persson.

[one_half] Utgångspunkterna för att hushålla med naturresurser utifrån en funktionsuppdelning av bostäder är inte meningsfull.[/one_half] [one_half_last]

fritid bostad [/one_half_last]

[one_half] Vad blir den logiska slutsatsen? I planeringen för hållbar utveckling behöver vi tänka nytt även i vår syn på bebyggelse![/one_half] [one_half_last][/one_half_last]

Dr. Persson avslutar med:

Min analys av lagstiftningen visar samma sak som det en del kommuner kommit fram till: Det är inte meningsfullt att separera bostadsformer ur planeringssynpunkt. Vi är alltså många som ifrågasätter den nuvarande ordningen, men min avhandling är den första systematiska analysen av lagstiftning och tillämpning!

Undantag för “fritidshus” i byggkraven

Fritidshus behöver inte uppfylla alla krav i Plan- och byggförordningen. Kraven för energi- och vattenhushållnings kraven samt värmeisolerings är undantagna fritidshus. Däremot finns det inget i Plan- och byggförordning som säger att ett fritidshus inte får uppfylla kraven. I Plan- och byggförordning (2011:338) hänvisas det i två paragrafer till fritidshus

Egenskapskrav avseende energihushållning och värmeisolering 15 § Utöver det som följer av 14 § ska en byggnad som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler samt deras installationer för uppvärmning, kyl- ning och ventilation ha särskilt goda egenskaper när det gäller hushållning med elenergi. Uppvärmningssystemet i en byggnad som innehåller en eller flera bostä- der eller arbetslokaler ska i skälig utsträckning med hänsyn till uppvärm- ningssättet och energislaget utformas så att man utan omfattande ändringar kan använda skilda energislag som är lämpliga från allmän energisynpunkt. Första och andra styckena gäller inte fritidshus med högst två bostäder. Första stycket gäller inte heller lokaler avsedda för verksamhet av tillfällig karaktär eller byggnader med en area som inte överstiger 50 kvadratmeter.

Egenskapskrav avseende Egenskapskrav avseende energihushållning och värmeisolering 20 § För att uppfylla det krav på hushållning med vatten som anges i 8 kap. 4 § första stycket 9 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad vara projekterad och utförd på sådant sätt att den medger god hushållning med vatten. Inom områden där det är eller kan uppkomma brist på vatten får komm- unen i detaljplan eller områdesbestämmelser meddela de hushållnings- bestämmelser som situationen inom området kräver. Om byggnaden är ett fritidshus med högst två bostäder som på grund av sin standard eller sitt läge inte är lämplig för boende under längre perioder, ska första stycket tillämpas endast i den utsträckning som det är skäligt med hänsyn till vattensituationen och till i vilken omfattning byggnaden används.

I läsanvisningarna till BBR 20 och i Regelsamling för byggande, BBR finns det även undantag för fritidshus gällande tillgänglighetskravet [hr style=”1″ margin=”40px 0px 40px 0px”] [alert type=”alert” close=”false”]Helårshus kan alltid vara ett fritidshus, men ett fritidshus kan inte alltid vara ett helårshus.[/alert]