1994 exproprierade kommunen Utsiktsberget

Uppdaterad 2015-09-07

Varifrån kommer den mark som Lysekils kommun säljer för att exploatera Utsiktsberget? Sanningen är att området bara har varit i kommunens ägo sedan 1994. Kommunen exproprierade då hela området av en privat person, Ellen From.

Politikernas syftet var att se till att Lysekil kunde erbjuda billiga tomter och ett rekreationsområde för kommuninvånarna. Motivet var också att kunna göra ny infart till Fiskebäckskil. Kommunens pris för området blev 750.000 kr. Av de viktiga planerna hände inget på över 20 år. Nu säljs marken till högstbjudande – 47 miljoner. PEAB i sin tur kommer att sälja tomterna vidare till fler dubbelt belopp.

Det tragiska i denna historia är detta det inte slutar här. Kommunen vill ta ytterligare mark av familjen From. Både för en vägsträckning som man redan tagit mark för 1994, fast på då på ett annat ställe. Och även ett område med med en talldunge.

Bakgrund

Under slutet av 80-talet exproprierade Lysekils flera markområden av Ellen From. Ett område kallas nu Utsiktsberget och som PEAB planerar att bygga 175 hus på. Det var många turer innan kommunen till slut för 750.000 kr kunde ta över marken. VästNytt’s inslag, nedan, ger en liten inblick i alla turerna.

[blockquote]Med facit i hand fanns det ingen grund för en expropriation[/blockquote]

Det var inte det att Ellen From emotsatte sig en exploatering av området, tvärt om. Genom alla år har det sålts tomter från området så att Fiskebäckskil har kunnat expandera.

Kommunens behov var heller inte så stora har det visat sig då inget gjorts på över 20 år. Så varför var det så viktigt att expropriera området och till och med utöka det området som exproprierades? Med facit i hand fanns det ingen grund för en expropriation. Det fanns bara skisser som inte ledde till något.

VästNytt 1989

VästNytt gjorde 1989 ett längre reportage om hur det hela gick till. Dåvarande Kommunalrådet Stig Nilsson (s) menade att syftet var “det ärliga uppsåtet att skaffa sig mark för rekreation och boende för ett rimligt pris för våra komuninvånare”. Objektivt kanske kan man förstå kommunens tanke, men samtidigt inte. Allt var bara skisser.

Nu när marken säljs till högst bjudande och med en god förtjänst 46 miljoner, känns det som något är väldigt fel – igen.

Västnytt 1989 – Exproriering

Vad var syftet med exproprieringen?

När exproprieringen skedde var det en stor framtidstro i Lysekil tack vare etableringen av Scanraff i Brofjorden. Nya exprpriationslagar kom också vid samma tidpunkt. Kommunen motiverade med argumentet att de ville skaffa sig mark för rekreation och boende för ett rimligt för kommuninvånarna. Fiskebäckskil behövde också en ny infart.

Först av det bara ett mindre område

Först var det bara ett område på norra sidan om Kristinebergsvägen (det området som hade detaljplan) som var aktuellt att expropriera. I kommunens inlaga från 89-03-20 framgår det att kommunen vill expropriera ett större område. Det kravet kom efter att förhandlingarna med Ellen From strandat.

En anledning till problem med förhandlingarna var att Ellen ville behålla sitt eget hus samt att hon ville stycka av och behålla ett par tomter till sina barn. Det var också diskussioner om priset på marken.

Det stora behovet som komunnens konsult, Conrad Stangdell skrev om grundade sig i en skiss som kommunen gjort 1987. Det fanns inget planförslag och togs inte heller fram något.

Ny infart – enda möjliga då, fast inte nu

Infarten till Fiskebäckskil behövde göras om för att kunna utveckla Fiskebäckskil och Kristineberg. Det var en annan motivering till exproprieringen.

Planerna 87-08

Kommunen skriver 90-01-29 att “den enda möjliga vägsträckning” gick över Ellen Froms mark, upp över berget. Ser man på den tomt som Ellen fick behålla, är den anpassad för att vägen skulle dras ovanför den. Den tänkta sträckningen syns på en skiss över området och på planförslag från 09-10-01.

[one_third][/one_third] [one_third][/one_third] [one_third_last][/one_third_last]

Planerna nu – efter PEABs anbud

[one_half]Nu är inte den sträckningen längre den “enda” möjliga, PEAB och kommunen istället vill bredda den befintliga infarten. Vilket leder till att mark behöver tas från familjen From en andra gång för att samma ändamål.

PEAB och kommunen motiverar ändringen av förslaget från 1990-talet med att det skulle ta bort ett flertal byggrätter. Det är också dyrt att bygga en ny vägsträckning. Istället kommer man att bredda vägen.

Det gjordes ingen trafikutredning 1990

Kommunen gjorde ingen trafikutredning 1990. Kommunen konstaterar att det är “den enda möjliga vägsträckning” är över Ellen Froms mark.

2013 gjordes en trafikutredning som undersökte flera olika alternativ. På 12 sidor diskuterades alternativen och ett förespråkades. Hade kommunen gjort en liknande utredning 1990, hade inte kommunen behövt expropriera delar av Ellen Froms mark för en sträckning som inte blev av.

Övrigt

I kartan ovanför finns ett område som är ljusgrönt med texten 1:543. Det är den del vill kommunen ta i anspråk för att skydda en tall dunge. Idag ägs den marken av familjen From.[/one_half] [one_half_last][/one_half_last]

Värderingen av området

Värderingen av området vid expropriationen är en historia för sig. En del framkom i reportaget från VästNytt. Det finns även dokument längst ner på denna sidan.

Intressent är hur värdet stigit genom åren. Om kommunen kan få 47 miljoner när de gav 750.000 kr, är det en bra affär. Nästan äckligt mycket med tanke på vad de utsatt Ellen From för. PEAB kommer kunna sälja tomterna för mycket mer. Läs mer på sidan om värdering av marken.

Kommunen fick ner värdet på 90-talet

För att få lägre värde på en del av marken som hade detaljplan lyfte kommunen helt enkelt bort detaljplanen, fast bara tillfälligtvis. Marken blev då inte kvartersmark, med högt värde utan råmark, men lågt värde.

Nu klämmer PEAB åt kommunen

PEAB har gjort om förslaget på detaljplan som låg till grund för deras anbud. Då behöver viss mark av området tas i anspråk för bla. breddning av väg, men även som kompensation för annan mark som tas i anspråk.

För PEAB är priset för råmark inte intressant, utan PEAB skriver att man förutsätter att den mark som behöver köpas tillbaka “värderas som fullvärdig kvartersmark”.

Kanske kan PEAB klämma till kommunen mer

Anbudet och förfarandet runt det är lite underligt. I PEABs anbud ingår det att kommunen skall lösa in Familjen Froms tomt med det gamla huset (1:543) . Anledningen var att den nya infarten till Fiskebäckskil skulle gå där. Kommunen har accepterat PEABs anbud, trots att det var orent.

Eftersom infarten blir på ett annat ställe har det inte varit aktuellt att lösa in 1:543, men likväl finns det ett avtal på att det skall ingå i PEABs köp. Inget annat avtal har hittats som säger emot att det är så.

Ellen From skulle betala rättegångskostnader

När Ellen From överklagade ett av kommunens beslut ansåg kommunens konsult, Conrad Stagnell, att Ellen skulle stå för kommunens rättegångskostnader. Han ansåg att Ellens överklagan var ett “okynnesbesvär”.

Tingsrätten gav kommunen smäll på fingrarna

Tingsrätten avslog kommunens yrkande med hänvisning till att “en sakägare inte kan åläggas betala kostnader i denna typ av ärende enligt 16 kap, 3 § fastighetsbildningslagen”.

Tar en politiker sitt ansvar efter sin mandatperiod?

Under sin mandat period driver politiker igenom beslut som de tror på och argumenterar hårt för. Beslut som bygger på ideal och ideologier för ett bättre samhälle. Vad händer när de lämnat den politiska-arenan och det som de stridit för hanteras på ett helt annat sätt av nuvarande politiker.

Vad känner de politiker som var med 1990 inför beslutet att sälja området till en exploatör för högstbjudande när de själva hade “det ärliga uppsåtet att skaffa sig mark för rekreation och boende för ett rimligt pris för våra kommuninvånare”.

Kommunalråd Stig Nilssons i Västnytt 1989 (utdrag)

Reporter: Är det rätt tycker du med den makt fördelningen som är idag mellan den enskildas intressen och det allmänas

Stig Nilsson: Ja, jag tycker det. Det är i allra högsta grad rimligt att kommunen har en så här rejäl chans att kunna tillgodose det allmänna och då kan jag i och för sig ha förståelse för att man i många lägen tycker att kommunen far fram som en buffel men det är ändå i det ärliga uppsåtet att skaffa sig mark för rekreation och boende för ett rimligt pris för våra kommuninvånare som det handlar om.

Reporter: Men om du var fastighetsägaren, om du var Ellen From, skulle du vilja bli behandlad på det viset?

Stig Nilsson: Jag har svårt att bedöma det för jag har inte personligen inte träffat Ellen From det är möjligt att jag skulle kunna bli lika besviken, men det är svårt att svara på den frågan hur jag skulle vilja bli behandlad. Jag har, vet du, en helt annan utgångspunkt — jag jobbar politiskt och känner samhällets behov på ett annat sätt och har lite mer förståelse för det här än kanske en privatperson har som, vad vet jag, kanske är helt ointresserad utav det här spelet.

Vad säger politikerna nu om exproprieringen?

Stig Nilsson var engagerad i expropriering och gick hårt ut med argument att det är OK att köra över den enskilda för samhällets bästa.

När han nu frågades hur han såg på utvecklingen vill han inte kommentera utvecklingen. “Jag vill inte ha några synpunkter på det som händer nu”, “Jag är inte i den belägenheten att jag vill yttra mig om vad dagens kommunpolitiker”, “Jag vill inte vara en bricka i det här spelet”.

[toggle title=”Sammanfattning av de flesta turer kring området – Gården Lyckan” open=”false”]

1922
Lars Matsson köper gården 1:7 av sjökapten Bengtssons änka.

1926
Ellen Mattson född på Lyckan

1956
Ellen Mattson övertar gården då hennes far dör.

1957
Kommunen behöver en vattentäckt. Ellen säljer en tomt till kommunen.

1966
Överenskommelse med kommunen om att sälja ett område for ny landsväg och busshållplats. Ladugården fick rivas.

1967
Strandområdet sålt till Skaftö kommun för utbyggning av hamn och upplag av fritidsbåtar.

1979
Kommunen köper ut andelsägare i samdelägarförening för etablering av kommunal brygga.

1985
Förslag till Stadsplan for Fiskebäckskil norr om Kristinebergsvägen.

1987
Kommunen kommer med värdering av området 1:7 norr om Kristinebergsvägen som inte är acceptabelt.

1987
Mark Consult, Ellens ombud, värderar till andra summor.

1988
Diskussion med kommunen om möjliga lösningar.

1989
Hilma Mattson dör. Lysekil kommun söker om expropriering av hele 1:7 inklusive Ellen Froms hus. Kommunen kommer med värdering av hela området 1:7 som inte är acceptabelt. Det blir nu två diskussioner: Norr och söder om Kristinebergsvägen.

Den norra hanteras speciellt då det redan finns en stadsplan som gör att området är mycket mer värt då det är kvaretsmark (dvs mark som är planlagd). Kommunen lyfter bort stadsplanen och marken blir billig råmark.

1989
Alla diskussioner med kommunen strandar.

1990
Ellen From får avslag på avstyckning av tomter.

1990
Ansökan om expropriation inlämnad för 1:7, undantaget Ellen Froms hus med ”lämplig tomt”.

1991
Möte om ersättning. Stor avstånd mellan parterna.

1992
Huset med omkrinliggande mark blir 1:543. Tomten är utformad så att det skall vara möjlig att anlägga en ny infart till Fiskebäckskil och Kristineberg.

1993
Kommunen kommer med två förslag till avtal. Ett för norr om Kristinebergsvägen ett för söder om Kristinebergsvägen .

1994
Avtal undertecknas. Ett exploateringsavtal for området norr om Kristinebergsvägen (tomter som ersättning) och ett förlikningsavtal för området syd (pengar som ersättning).

1994
Förlikningsavtalet syd vinner laga kraft

1997
Detaljplan for området norr om Kristinebergsvägen antas.

[/toggle]