Kategorier
Detaljpan

Det kommer behövas sprängas mycket

Skärmavbild 2015-08-11 kl. 06.50.18IMG_5652 (1)

Det kommer behövas sprängas mycket

Under uppdatering 15-08-15
Berget söder om Kristibergsvägen är mycket kuperat på sina ställen. För att bygga där kommer det att behövas sprängas och fyllas mycket, mer än på Evensås eller Torvemyr. Många byggrätter har höjdskillnader på 3-5 meter. I planbeskrivningen skriver står det att man skall vara varsam om naturen vid exploateringen. Oundvikligen kommer det att ske omfattande spänning och markarbeten i landskapet eftersom det är så kuperat.

Anpassningar ökar behovet av markarbeten

Området skall handikappanpassas, vilket i och för sig är bra. Det innebär att gator och gångvägar inte får luta så mycket. Hus skall vara tillgängliga för alla.

Som terrängen ser ut kommer dock anpassningen innebära rättfärdigande av ännu mer markarbeten. Berget är inte lämpligt att bygga på helt enkelt – varken handikappanpassat eller inte.

Vet politikerna om hur det ser ut?

Har beslutsfattarna varit på plats och sett hur kuperad terrängen är? Innan politikerna skriver under planbeskrivningen bör de besöka platsen och se att det är omöjligt att bygga varsamt.
[one_half]

IMG_5654
Här skall ett hus byggas

[/one_half] [one_half_last]

IMG_5655
Här kommer en gångväg att gå

[/one_half_last]

I planbeskrivning (14-01-15) skriver kommunen och PEAB (genom Exark Arkitekter) “att mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål som de är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov”.

Är den kuperade terrängen mest lämpad för att bygga fastigheter på? Finns det ett samhällsbehov som uppväger intrånget och skadorna i naturen?

“Ingen påtaglig skada” – enligt kommunen och PEAB

[one_half]I planbeskrivningen tas villkoren i miljöbalken upp “ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdets natur- och kulturvärden”.

Sett till hur naturen ser ut och planförslagets utformning blir kommunens slutsats att “genomförande av planen bedöms inte medföra påtaglig skada på natur- och kulturvärdena”.

För den som har varit på plats är det svårt att se att så inte kommer vara fallet. Bilderna från området räcker även för att konstatera det.

I planförslaget om Evensås står det samma sak. På satelitbilderna till höger syns de såren i naturen som blev resultatet. Klicka för att förstora. (källa Eniro och Lantmäteriet)[/one_half]

Före exploateringen av Evensås

[one_half_last]

Efter sprängningarna på Evensås

[/one_half_last]

Viktiga delar i planbeskrivningen har strukits – Varför?

[one_half]I den planbeskrivning (09-10-01) som anbudsförfrågan grundades på står det “Målsättningen är att bevara befintlig topografi och trädbestånd i största möjliga mån. Likaså ska plansprängning av tomterna inte tillåtas. Alltför stora ingrepp i berget är varken förenligt med kulturmiljö, estetik, miljöhänsyn eller en enhetlig landskapsbild”.

När PEAB vunnit anbudsförfrågan ströks målsättningen och antalet fastigheter ökade från 80 till 175.[/one_half] [one_half_last]Skärmavbild 2015-08-11 kl. 06.50.18ejplan[/one_half_last]

Hur kommer området att se ut efter PEAB sprängt?

Nedan visas bilder från området Utsiktsberget samt bilder på hur det ser ut på Evensås.

[one_half]IMG_5665[/one_half] [one_half_last]IMG_5679[/one_half_last]

[one_half]IMG_3285[/one_half] [one_half_last]DCIM100GOPRO[/one_half_last]

IMG_5670

IMG_3275

Vilket samhällsbehov uppväger intrånget och skadorna i naturen?

Oavsett om man är för eller emot en exploatering är det inte svårt att hålla med att det kommer bli fula sår i naturen. Frågan är vad som kan motivera en exploatering och uppväga skadorna?

Om det hade funnits en utredning, fakta som visar att skolan, affärerna och samhället kan räddas genom att bygga alla nya fastigheter, skulle det kunna vara motiverat. Då skulle skadorna vara ringa i förhållande till samhällsvinsten.

Nu finns bara förhoppningar om att så skall bli fallet. De exploateringar som redan finns har antingen det väldigt trögt att sälja eller lagt ner exploateringen pga bristande intresse. Därför borde exploateringen av Utsiktsberget vänta till ett verkligt behov finns.

Undantagen i Miljöbalken behöver ett konkret behov

Det är lätt för oss alla att tycka till. I slutändan finns det lagar som måste följas. Skaftö omfattas av miljöbalkens kap 4. Utan konkreta behov för exploateringen kan det vara svårt att motivera att exploateringen av Utsiktsberget skall undantas från hushållingsreglerna i miljöbalken.

Kategorier
Detaljpan

Bygga varsamt i Bohuslän – Examensarbete

Att bygga varsamt i det bohuslänska bergslandskapet

[icon icon=”notebook”] Examensarbete av Maria Pettersson, Chalmers 2013 är läsvart och har titeln “Att bygga varsamt i det bohuslänska bergslandskapet“. Det är ett examensarbete som varje politiker som skall besluta om exploatering i Bohuslän bör läsa och användas som referens vid beslut.

Maria tar upp hur hus har byggts i Bohuslän genom tiderna och jämför med hur man bygger nu. Hon går igenom olika byggmetoder och har rikligt med illustrationer.

I moderna tid har man börjat att planspränga berg och hällar och sedan höjt marken med sprängsten och murar. När plattformen är klar byggs hus med platta på mark. Ett exempel på ett plansprängt området är Evenås, Skaftö .
[one_half][gap height=”50″]

Examensarbete av Maria Pettersson
Examensarbete av Maria Pettersson

[/one_half] [one_half_last]

Inledning

“Detta examensarbete handlar om att bygga varsamt i det bohuslänska bergslandskapet. Det tar sin avstamp i en observation av de nyexploateringar som har gjorts i Bohuslän under de senare åren och de som görs idag, där stora ingrepp görs i bergslandskapet. Bohusläns kala granithällar sprängs bort för att ge plats åt byggnader som placeras högt upp på bergstopparna och inte i skydd av bergen som var brukligt i äldre tider. Husen grundläggs med metoder som passar i en flack terräng. Man planspränger, gör utfyllnader och bygger höga betongmurar. Metoderna för att bygga vägar till dessa högt belägna områden gör stora sår i landskapet. Det unika karga kustlandskapet håller på att gå förlorat. Detta sker trots att Bohuslän är utsett till riksintresse och enligt svensk lag omfattas av starka skyddsbestämmelser. “

[/one_half_last]

Riktlinjer för varsam nybyggnad i det bohuslänska bergslandskapet

I kapitel 8 av examensarbetet tar Maria upp hur man kan bygga för att bevara klipphällar. Man för en förståelse för vilka sår vi skapar i vårt landskap med de vanligaste byggmetoderna. Maria illustrera och berättar hur man kan ändra byggmetoderna till hur man gjorde förr för att bevara bergen och hällar. I princip skall man kunna lyfta bort husen och få fram hällarna igen.

Kategorier
Detaljpan

Utsikt, till vilket pris?

Moderna hus skall ha utsikt – det går hårt åt bergen

Uppdaterad 2014-07-04

Idag är det vanligt att husen byggs högt upp på bergen för att få utsikt och inte i vid bergets fot som i den traditionella bohuslänska arkitekturen. Detta innebär att byggnaderna syns från havet och att husen ger siluettverkan i landskapsmiljön. Det krävs också omfattande sprängarbeten ofta plansprängning. Plansprängning är som att ta en stor osthyvel och hyvla av berget. Spängmassorna används för att höja upp marken till önskad nivå.

Evensås – ett varnande exempel

[one_half]På Östersidan i Fiskebäckskil går det att se hur det går när man bygger på berg för att komma åt utsikten. Omfattande plansprängningsarbete gjordes Evensås. Det genererade mycket sprängmassor. Massor användes för att plana ut och höja markninvån. Trots att det fanns dokument som beskrev hur markarbetet skulle gå till, blev det så här. Och nu är det försent. Vad skall man göra för att förhindra det på andra ställen?. Ett sätt är att sätt skyhöga vitesbelopp, personligt ansvar och kontrollera på plats.[/one_half] [one_half_last]IMG_3280
Till höger är en väg som skulle varit i markplan. Till vänster är ett naturområde som skulle vara skyddat med avspärrningar.[/one_half_last]

Fler sidor om Evensås:

[mini-icon icon=”file”] Evensås – ett varnande exempel på markarbeten

[mini-icon icon=”file”] Evensås – Tillsynsutredning av sprängarbetet har begärts

 

“Att bygga varsamt i det bohuslänska bergslandskapet”

Maria Pettersons gjorde ett examensarbete på Chalmers med titeln: Att bygga varsamt i det bohuslänska bergslandskapet. “Det saknas ett varsamt förhållningssätt till landskapet”, skriver Maria.

Stora granitytor sprängas bort för att ge plats för vägar och hus som grundläggs med betongplatta på mark. Ofta plansprängs bergstopparna. Allt detta skapar stora hål i landskapet som måste “lagas” med betongmurar och slänter som inte sällan fylls upp med den för landskapet artfrämmande kullerstenen från rullstensåsar. Genom att bygga uppe på bergen blir det nödvändigt med mycket stora ingrepp i bergslandskapet för att konstruera vägar till dessa högt belägna områden. Läs mer i Maria Pettersons examens arbete Chalmers, 2013: “Att bygga varsamt i det bohuslänska bergslandskapet” [one_half]

topp
Hus placeras på toppar

 [/one_half] [one_half_last]

Hur skulle Utsiktsberget se ut efter plansprängning?

[/one_half_last]

[one_half]

Plansprg
Planspränger

[/one_half] [one_half_last]Skärmavbild 2014-05-18 kl. 23.31.49[/one_half_last]

[one_half]

Uppbyggnad
Fyller upp och bygger murar

[/one_half] [one_half_last]grund[/one_half_last]

[one_half]

huspatopp
Bygger hus med platta på mark

[/one_half] [one_half_last]husgruppklar[/one_half_last]

Källa: Maria Petterson Examensarbete Chalmers, 2013
Kategorier
Detaljpan Lysekils kommun

Samrådsredogörelse Fritidshusområdet Utsiktsberget

Svar på alla synpunkter från Samrådet

[one_half]Läs och begrunda vad Lysekils Kommun svarat på inkomna synpunkter.

Det är mycket undvikande svar

Motiven för upphävande och dispens av strandskydd kommer att utvecklas och vidare behandlas i planarbetet samt kommuniceras med Länsstyrelsen och miljöenheten.

[/one_half] [one_half_last]

samred
Samrådsredogörelse

[/one_half_last]

 

 

Kategorier
Detaljpan Lysekils kommun

Frågor och svar – Lysekils Kommunen

Svar från Lysekils kommun på frågor

Om ni undrar något kan det hända att frågan redan är besvarad. Om svaren inte stämmer med det ni hört så skicka en kommentar.


Frågor och svar till: Malin Karlsson, Planarkitekt, Samhällsbyggnadsförvaltningen

[accordion open=”1″]
[accordion-item title=”Vad är tidsplanen för vidare behandling av exploateringen av Utsiktsberget?”]Tidsplanen för utsiktsberget är att vi just nu arbetar med att sammanställa och kommentera alla inkomna samrådsyttranden i en samrådsredogörelse. Samrådsredogörelsen ska tas upp för beslut om godkännande av KSLU 21 maj.Vidare pågår arbete med kompletterande utredningar samt arbete med att ta fram en granskningshandling. Granskningshandlingen kommer efter beslut skickas ut på granskning, detta kommer ske någon gång i höst, ännu ej fastställt när. Granskning kan ses som ’’remissrunda 2’’ där samrådet som var tidigare i år kan ses som ’’remissrunda 1’’.  När planen skickas ut på granskning kommer information skickas ut till sakägare, myndigheter, politiska partier precis som vid samrådet. Information kommer även finnas på kommunens hemsida.[/accordion-item]

[accordion-item title=”Kommer kommunen att mäta sommartrafiken inför planerna på 300-400 nya främst sommarbostäder och ta hänsyn till resultatet – och var går gränsen för biltrafik på Skaftö i så fall?”]En sommarmätning kommer utföras på Fiskebäckskilsvägen i sommar och de siffror som kommer fram då kommer ligga till grund för komplettering av utredningar och vidare arbete med granskningshandlingen.[/accordion-item]

[accordion-item title=”Har Kommunen lovat exploatören på Utsiktberget att ordna båtplatser till husen på Utsiktsberget?”]Båtplatser är inte en fråga som behandlas inom planarbetet. Det är en viktig fråga för hela bohuskusten och Lysekils kommun med båtplatser och är ej avhängigt av endast denna plan.

Kommentar: Undvikande svar, inget ja eller nej.[/accordion-item]

[accordion-item title=”Har kommunen några planer på att exploatera den östra sida av Fiskebäckskils hamn för flera båtplatser med parkering?”]Inne i kilen, öster om dagens småbåtshamn? Det finns inga planer för exploatering.

Kommentar: Planer kan uppfattas som när man mer konkret arbetar med frågan. Kan det finnas tankar eller funderingar?

[/accordion-item]
[accordion-item title=”Är behandlingen av Utsiktsberget på något vis är kopplat i tid, rum och exploateringsföretag med Spa i södra Stockevik?”][mini-icon icon=”file”]Planerna för södra Stockevik ligger inom en annan detaljplan och det finns inga kopplingar dem emellan.[/accordion-item]

[accordion-item title=”Var beslutas detaljplanen i Kommunen?”]
Planenheten lyder under KS.
Planen kommer efter granskning att tas upp för godkännande av KS.
Enligt PBL ska detaljplaner antas av KF, fullmäktige kan ge uppdraget till KS om planen inte är av stor vikt eller har principiell betydelse. (se paragraf nedan). Detaljplanen för Utsiktsberget kommer att tas upp för antagande av KF.
(PBL 5 kap. 27 § En detaljplan ska antas av kommunfullmäktige, men fullmäktige får uppdra åt kommunstyrelsen
eller byggnadsnämnden att anta en plan som inte är av stor vikt eller har principiell betydelse.)
[/accordion-item]

[accordion-item title=”Vad är motivet till att den aktuella planen har utökats till ca. 175 hus från ca. 80 fastigheter i anbudsfrågan?”]Motivet bakom att planen utökas avseende antal bostäder är att andra typer av bostäder har lagts till i planen, till exempel flerbostadshus och gruppbyggda småhus, ett variation av olika bebyggelsetyper har varit en tydlig utgångspunkt vid arbetet. I arbetet med detaljplanen har man velat ta ett helhetsgrepp för området som i översiktsplanen pekas ut för området för tätortsutveckling. Man vill även hushålla med den mark man tar i anspråk och verka för att fler bostäder kan skapas på marken som tas i anspråk istället för att sprida ut bebyggelsen. Detta görs t.ex. genom att spara stora ytor naturmark inom området och lägga bebyggelsen i anslutning till gatorna inom området så att de ingrepp som behövs koncentreras till en zon närmast gatorna.[/accordion-item]
[accordion-item title=”Är det PEAB som velat öka antalet fastigheter i detaljplanen?”]Förslaget till detaljplan bygger på vinnande förslaget i en tidigare anordnad arkitekttävling som Peab anordnade efter att de vunnit upphandlingen för området. Förslaget har sedan bearbetats i samråd med kommunen och vidare arbete sker nu vid framtagandet av en granskningshandling.[/accordion-item]
[accordion-item title=”Är det aktuella området i detaljplanen 14-01-15 som PEAB skall köpa exakt samma område som stod upptaget i ramavtalet? Om inte vilken är skillnaden?”] För avtalsfrågor kontakta Sara Norén på utvecklingsenheten.[/accordion-item]
[/accordion]

Kategorier
Detaljpan

Samrådsredogörelsen Utsiktsberget godkänns av KLU 21 maj

Resultatet av yttranden om Utsiktsberget beslutas den 21 maj

Samrådsredogörelsen är under arbete och ej godkänd politiskt än. På kommunstyrelsens ledningsutskott (KLU) 21 maj kommer samrådsredogörelsen tas upp för beslut om godkännande. Det betyder att politikerna stå för de svar och kommentarer som tjänstemännen gett. Efter att samrådsredogörelsen är godkänd är den offentlig och kan begäras ut från registrator. Samrådsredogörelsen kommer inte tas upp i Kommunstyrelsen eller Kommunfullmäktige.

Syftet

Syftet med en samrådsredogörelse är att beskriva hur samrådet har gått till och visa vilka förändringar som föranletts av samrådet. Den ska även bemöta och redovisa synpunkter som inkommit. Efter samrådet har en arbetsgrupp bestående tjänstemän arbetat med att gå igenom samtliga yttranden, göra avvägningar och lämna förslag på åtgärder som yttranden kan leda till. Dokumentet som detta dokumenteras i heter samrådsredogörelse.

Kategorier
MKB Upphandling

Upphandling Miljökonsekvensbeskrivningen MKB

Upphandling följde inte reglerna

[skill percentage=”10″ title=”Följa regler 10%”]

Lysekils kommun fick bråttom att beställa MiljöKonsekvensBeskrivningen (MKB) för Utsiktsberget i höstat. I vanliga fall gör man MKB parallellt med detaljplanen. Eftersom PEAB ansvarade för Utsiktsbergets detaljplanen missades kanske det. Tiden företagen fick på sig att göra den var en månad och då låg jul och nyår mitt i. Det märkliga är att Tengblom vars anbud vann kommunens upphandling hade sitt första arbetsmöte innan kommunen tilldelat någon uppdraget och meddelat övriga anbudsgivare. Inte heller den väntetid som man skall ha för att övriga skall ha möjlighet att överklaga hade kommunen tid med.

Dokument (nu omgjorda så man kan klippa ut text och söka i dom)
13-11-15 Anbudsförfrågan miljökonsekvensbeskrivning Utsiktsberget S
13-11-25 Offert tengbom mkb Utsiktsberget S
13-11-25 Offert wsp mkb Utsiktsberget S
13-11-27 Offert radar mkb Utsiktsberget S
13-12-02 Beställning av miljökonsekvensberskrvning Utsiktsberget S
13-12-02 Meddelande om beslut om tilldelning Utsiktsberget S

 

Tidslinjen visar vad som hände när. Klicka och dra för att se åt sidorna.