Kategorier
Detaljpan

Det kommer behövas sprängas mycket

Skärmavbild 2015-08-11 kl. 06.50.18IMG_5652 (1)

Det kommer behövas sprängas mycket

Under uppdatering 15-08-15
Berget söder om Kristibergsvägen är mycket kuperat på sina ställen. För att bygga där kommer det att behövas sprängas och fyllas mycket, mer än på Evensås eller Torvemyr. Många byggrätter har höjdskillnader på 3-5 meter. I planbeskrivningen skriver står det att man skall vara varsam om naturen vid exploateringen. Oundvikligen kommer det att ske omfattande spänning och markarbeten i landskapet eftersom det är så kuperat.

Anpassningar ökar behovet av markarbeten

Området skall handikappanpassas, vilket i och för sig är bra. Det innebär att gator och gångvägar inte får luta så mycket. Hus skall vara tillgängliga för alla.

Som terrängen ser ut kommer dock anpassningen innebära rättfärdigande av ännu mer markarbeten. Berget är inte lämpligt att bygga på helt enkelt – varken handikappanpassat eller inte.

Vet politikerna om hur det ser ut?

Har beslutsfattarna varit på plats och sett hur kuperad terrängen är? Innan politikerna skriver under planbeskrivningen bör de besöka platsen och se att det är omöjligt att bygga varsamt.
[one_half]

IMG_5654
Här skall ett hus byggas

[/one_half] [one_half_last]

IMG_5655
Här kommer en gångväg att gå

[/one_half_last]

I planbeskrivning (14-01-15) skriver kommunen och PEAB (genom Exark Arkitekter) “att mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål som de är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov”.

Är den kuperade terrängen mest lämpad för att bygga fastigheter på? Finns det ett samhällsbehov som uppväger intrånget och skadorna i naturen?

“Ingen påtaglig skada” – enligt kommunen och PEAB

[one_half]I planbeskrivningen tas villkoren i miljöbalken upp “ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdets natur- och kulturvärden”.

Sett till hur naturen ser ut och planförslagets utformning blir kommunens slutsats att “genomförande av planen bedöms inte medföra påtaglig skada på natur- och kulturvärdena”.

För den som har varit på plats är det svårt att se att så inte kommer vara fallet. Bilderna från området räcker även för att konstatera det.

I planförslaget om Evensås står det samma sak. På satelitbilderna till höger syns de såren i naturen som blev resultatet. Klicka för att förstora. (källa Eniro och Lantmäteriet)[/one_half]

Före exploateringen av Evensås

[one_half_last]

Efter sprängningarna på Evensås

[/one_half_last]

Viktiga delar i planbeskrivningen har strukits – Varför?

[one_half]I den planbeskrivning (09-10-01) som anbudsförfrågan grundades på står det “Målsättningen är att bevara befintlig topografi och trädbestånd i största möjliga mån. Likaså ska plansprängning av tomterna inte tillåtas. Alltför stora ingrepp i berget är varken förenligt med kulturmiljö, estetik, miljöhänsyn eller en enhetlig landskapsbild”.

När PEAB vunnit anbudsförfrågan ströks målsättningen och antalet fastigheter ökade från 80 till 175.[/one_half] [one_half_last]Skärmavbild 2015-08-11 kl. 06.50.18ejplan[/one_half_last]

Hur kommer området att se ut efter PEAB sprängt?

Nedan visas bilder från området Utsiktsberget samt bilder på hur det ser ut på Evensås.

[one_half]IMG_5665[/one_half] [one_half_last]IMG_5679[/one_half_last]

[one_half]IMG_3285[/one_half] [one_half_last]DCIM100GOPRO[/one_half_last]

IMG_5670

IMG_3275

Vilket samhällsbehov uppväger intrånget och skadorna i naturen?

Oavsett om man är för eller emot en exploatering är det inte svårt att hålla med att det kommer bli fula sår i naturen. Frågan är vad som kan motivera en exploatering och uppväga skadorna?

Om det hade funnits en utredning, fakta som visar att skolan, affärerna och samhället kan räddas genom att bygga alla nya fastigheter, skulle det kunna vara motiverat. Då skulle skadorna vara ringa i förhållande till samhällsvinsten.

Nu finns bara förhoppningar om att så skall bli fallet. De exploateringar som redan finns har antingen det väldigt trögt att sälja eller lagt ner exploateringen pga bristande intresse. Därför borde exploateringen av Utsiktsberget vänta till ett verkligt behov finns.

Undantagen i Miljöbalken behöver ett konkret behov

Det är lätt för oss alla att tycka till. I slutändan finns det lagar som måste följas. Skaftö omfattas av miljöbalkens kap 4. Utan konkreta behov för exploateringen kan det vara svårt att motivera att exploateringen av Utsiktsberget skall undantas från hushållingsreglerna i miljöbalken.

Kategorier
Allmänt

Sammanställning av arbete och boende på Skaftö

Sammanställning av arbete och boende på Skaftö

(texten kommer till stor del från ett inlägg på Facebook gruppen Rädda Skaftö Nu)

Inför ev. stora exploateringar av på Skaftö

Inför de stora exploateringen som planeras på Skaftö har kommunen inte genomfört en genomgripande bakgrundsanalys av de förhållanden som råder på Skaftö i nuläget varför vi vill presentera följande fakta. Vi anser att detta är mycket viktigt som beslutsunderlag. Smärre fel kan förekomma för vi sitter inte centralt i kommunen med aktinsikt men i stora drag är följande korrekt.

Befolkning på Skaftö minskar

På Skaftö är vi 1462 kommuninnevånare varav ca 650 personer i arbetsför ålder (20-65). På sommaren nästan femdubblas befolkningen till 7000 (källa: detaljplanen). Mellan 2005 och 2014 minskade Skaftösbefolkning med 110 personer. I åldrarna 0-64 år var minskningen 281 personer, medan i gruppen över 65 var det en ökning med 171 personer. (källa Lysekils kommun).

Skolbarn minskar och Arbetstillfällen ökar på Skaftö

[one_half]Vi har aldrig haft fler arbetsplatser på Skaftö än nu 390 mot 187 i 1990. Samtidigt har antalet skolbarn minskat från 141 i 1989 till nuvarande 62.

Det finns således inget enkelt samband mellan jobb och barn i skolan.[/one_half] [one_half_last]

[custom_table style=”2″]

1990 2015
Arbetsplatser 187 390
Skolbarn 141 62

[/custom_table]

[/one_half_last]

Anställda väljer att pendla ut till Skaftö

Dagligen arbetspendlar 140 personer in och 350 ut personer ut från Skaftö Det finns två stora arbetsplatser på Skaftö. Gullmarsstrand hotell med konferensanläggning och Sven Loven Center för marin forskning på Kristineberg (Göteborgs Universitet). De har 77 mest yngre anställda varav 17 bor på Skaftö och bidrar med totalt 6 barn i skolan (1-6 klass).

Bostäder på Skaftö

På Skaftö (2011) finns totalt 1242 hus och 206 bostadsrätter/lägenheter (info från kommunen). Just nu är det 4 öppnade och ej slutsålda byggprojekt på Skaftö. Totalt ca 120 tomter, hus och lägenheter är till salu med varierande pris och utsikt.

Försäljningen går trögt och endast ca 15 är sålda efter 2-5 år .

  • Projektet i Fiskebäckskil Centrum är lagt i malpåsen
  • Torvemyr är ett plansprängt område där endast tre byggnader är uppfört av nio efter 5-6 år.
  • Östra Stockevik ryktes ha gått i konkurs (går ej att få tag på exploatören).
  • Evensås (numera Eriksberg) är ett exklusivt bygge (5-7 miljoner per bostad) på skoningslöst plansprängt område på Östersidan i Fiskebäckskil. Ett till två hus sålda och under uppbyggnad efter 2-3 år.

På Hemnet finns ca 30 hus till salu på Skaftö (14 juni).

Vi har således nästan 150 svårt sålda hus till salu på Skaftö. OM en ung familj skulle vilja bosätta sig här så har det aldrig funnits fler möjligheter – i alla prisklasser och typer av boende.

Behov av ytterligare exploatering har inget stöd i fakta

I detta läge planerar Lysekils kommun att öppna för ytterligare exploatering på ca 300 hus inkl. hotell och friskvårds konferensanläggning.

[custom_table style=”2″]

Pågående byggprojekt Planerade Sålda
Torvemyr 9 3
Fiskebäckskil Centrum/Gläntan 40 0
Östra Stockevik 35 9
Evensås 30 1
Nya projekt
Utsiktsberget 145
Södra Stockevik Friskvård Hotell + 14
Östersidan Serneke 140

[/custom_table]

Efter mer än en fördubbling av prisnivån mellan 1997 och 2008 har priserna på småhus planat ut. På 1980-90 talet var det billiga hus och en allmän ”gröna vågen” som fick barnfamiljer att flytta ”på landet”. Nu har vi en urban trend och landsbygden töms – tyvärr. Det kan ändra sig i framtiden.

Men att nu öppna flera av öns vackraste och mest använda och attraktiva strövområden för exploatering har inget som helst stöd i de fakta vi här har beskrivet.

Kategorier
Lysekils kommun

Evensås – ett varnande exempel på markarbeten

Evensås – ett varnande exempel på markarbeten

[rev_slider evensås]
Under arbete 15-08-09

Bild-1
Evensås före sprängningarna
Bild-2
Evensås efter sprängningarna
Evens-pa-Utsiktsberget
Utsiktsberget är mycket större än Evensås

Att det har varit omfattande sprängningar i Evensås kan alla som varit där vittna om. Ett besök på platsen är som att gå i ett månlandskap. Sprängsten överallt och en enorm hög med makadam som har framställts av krossat berg.

Bara för det är mycket behöver inte betyda det är för mycket, men i detta fallet är det så. Detaljplanen och genomförandeplanen beskriver hur markarbetena skulle ha utförts. Det var inte så det blev. Om det inte finns någon kontroll på hur arbetet utför kan det som låter så bra i ett dokument inte vara värt något.

Lita inte på fagra ord i dokumenten

Det är inte tjänstemännens fel som tar fram dokumenten att det inte blir som de föreskriver. Felet ligger i att det inte följs upp. Att exploatören gör som han vill ändå.

I fallet Evensås är det försent och då var det ende ett litet företag som var exploatör som kommunen tagit i örat. För fritidsområdet Utisktsberget är det jätten PEAB och dessutom 47 miljoner på spel. Vad har kommunen att sätta emot då?

Vad säger dokumenten och verkligheten?

Detaljplanen har vunnit laga kraft 2012-01-19. Det finns flera styrande handlingar i vilka det beskrivs hur markarbetet skall utföras.

[mini-icon icon=”file”] Evensås_Planbeskrivning-LagaKraft-120119
[mini-icon icon=”file”] Evensås_Genomförandebeskrivning-120119
[mini-icon icon=”file”] Evensås_Illustrationskarta-120119
[mini-icon icon=”file”] Evensås  Plankarta-120119
[mini-icon icon=”file”] Evensås_Sektioner-120119

Detaljplanen

Följande är hämtat ur detaljplanen

Berget lutar i huvudsak mot havet i väster. Planens idé är att bygga på det lutande berget med så små markingrepp som möjligt men med hänsyn tagen till nödvändiga anpassningar för tillgänglighet och valsystem. Bostadshusen föreslås följa bergets lutningar. Många av husen byggs tvärs bergets lutning med gavel mot sjön och med en naturlig suterrängvåning som följd av detta.

Med flack taklutning med sedum, takpapp eller plåt, gärna zink-plåt eller motsvarande på taken, tillsammans med t ex järnvitriolbehandlade fasader av trä underordnar sig eller ansluter denna bostadsgrupp till det grå berget från sjösidan sett.

Genomförandebeskrivnigen

I genomförandebeskrivningen står mycket, även vad som gäller för markarbetena.

Under byggtiden skall området säkras med tydliga markeringar eller avspärrningar. Vattenföring och vattenkvalitet i den lilla dammen måste säkras. Schaktmassor och annat material får inte placeras så att det påverkar de två dammarna inom planområdet.

De hus och tomter som anläggs i sluttningarna skall utformas på ett sådant sätt att inte onödiga fyllnadsmassor används för att slänta av sluttningarna. Detta för att skydda sluttningarna som är en del av områdets karaktär och för att inte påverka de miljöer som de vegetationsbeklädda sluttningarna och branterna erbjuder för den större vattensala- mandern och andra i området förekommande arter.

Plankartan

I plankartan står vad som gäller för markarbetena. Plankartan visar vad som får byggas var, takvinklar och mycket annat. På plankartan finns det angivet markens nuvarande höjd, föreskriven höjd och högsta totala höjd.

Nuvarande marknivå ska i möjligaste mån bibehållas och höjdsättning av mark samt
grundläggning av byggnader ska ske så att stora och för området främmande slänter undviks. Ursprunglig hällmarkskaraktär ska i möjligaste mån bibehållas.

Jämförelse med verkligheten

Delar av plankartan och detaljplanen har jämförts med fotografier tagna på platsen samt med flygfoton.

Minimera ingreppen

Planens idé är att bygga på det lutande berget med så små markingrepp som möjligt.

[one_half]Evensas modell[/one_half] [one_half_last]DCIM100GOPRO[/one_half_last]

Bilderna visar modellen som finns i detaljplanen och hur verkligheten ser ut idag. Alla sluttningarna är bortsprängt och har byggts upp med sprängsten

… underordnar sig eller ansluter denna bostadsgrupp till det grå berget från sjösidan sett

evensas havet

Vy från havet, ett stort sår i berget. Inget hällar kvar mellan husen.

Marknivån

[one_half]
evensas_hojder
[/one_half][one_half_last]Utdraget från plankartan till visar tomter – gult, natur – grönt och väg – vit. Vägen är bra att se hur väl reglerna följts. Ovanför ordet “NATUR” står det +38.0 på vägen. Vägens högsta höjd får inte vara högre än 38 meter. Höjdkurvan visar att det är 38 meter över större delen. En del är på 39 meter.

Vägen borde ligga på nuvarande marknivå. Viss del har fått plansprängas. Vad visar ett foto från platsen?
[/one_half_last]

[one_half]IMG_3281

[/one_half] [one_half_last]IMG_3282

[/one_half_last]Fotografierna är tagena stående vid “R” i “NATUR” i riktning mot +38.0. Det syns tydligt att vägen är mycket högre än marknivån, minst en meter över.

De skyddsvärda områdena skulle säkras med tydliga markeringar eller avspärrningar. På fotografierna finns det inget av det.

Generellt verkar det som om marknivån är högre än den föreskrivna. Inga höjdmätningar har kunnat göras. Om höjderna skulle vara högre än det föreskrivna kan det innebära problem med husens byggloven eftersom de har en högsta höjd.

 Slänterna

I genomförandebeskrivningen och på plankartan står det

sluttningarna skall utformas på ett sådant sätt att inte onödiga fyllnadsmassor används för att slänta av sluttningarna stora och för området främmande slänter undviks

[one_half]

IMG_3287[/one_half][one_half_last]IMG_3273

[/one_half_last]

På den bifogade bilden kan man ner i vänstra kanten se hur stenmassor har kommit in i det skyddade utrymmet på insidan av kurvan.

Mer bilder finns på sidan: Bilder från Evensås

evensas sprängningevensprangningjuni

Kategorier
Detaljpan

Bygga varsamt i Bohuslän – Examensarbete

Att bygga varsamt i det bohuslänska bergslandskapet

[icon icon=”notebook”] Examensarbete av Maria Pettersson, Chalmers 2013 är läsvart och har titeln “Att bygga varsamt i det bohuslänska bergslandskapet“. Det är ett examensarbete som varje politiker som skall besluta om exploatering i Bohuslän bör läsa och användas som referens vid beslut.

Maria tar upp hur hus har byggts i Bohuslän genom tiderna och jämför med hur man bygger nu. Hon går igenom olika byggmetoder och har rikligt med illustrationer.

I moderna tid har man börjat att planspränga berg och hällar och sedan höjt marken med sprängsten och murar. När plattformen är klar byggs hus med platta på mark. Ett exempel på ett plansprängt området är Evenås, Skaftö .
[one_half][gap height=”50″]

Examensarbete av Maria Pettersson
Examensarbete av Maria Pettersson

[/one_half] [one_half_last]

Inledning

“Detta examensarbete handlar om att bygga varsamt i det bohuslänska bergslandskapet. Det tar sin avstamp i en observation av de nyexploateringar som har gjorts i Bohuslän under de senare åren och de som görs idag, där stora ingrepp görs i bergslandskapet. Bohusläns kala granithällar sprängs bort för att ge plats åt byggnader som placeras högt upp på bergstopparna och inte i skydd av bergen som var brukligt i äldre tider. Husen grundläggs med metoder som passar i en flack terräng. Man planspränger, gör utfyllnader och bygger höga betongmurar. Metoderna för att bygga vägar till dessa högt belägna områden gör stora sår i landskapet. Det unika karga kustlandskapet håller på att gå förlorat. Detta sker trots att Bohuslän är utsett till riksintresse och enligt svensk lag omfattas av starka skyddsbestämmelser. “

[/one_half_last]

Riktlinjer för varsam nybyggnad i det bohuslänska bergslandskapet

I kapitel 8 av examensarbetet tar Maria upp hur man kan bygga för att bevara klipphällar. Man för en förståelse för vilka sår vi skapar i vårt landskap med de vanligaste byggmetoderna. Maria illustrera och berättar hur man kan ändra byggmetoderna till hur man gjorde förr för att bevara bergen och hällar. I princip skall man kunna lyfta bort husen och få fram hällarna igen.

Kategorier
Upphandling

Frågor och svar från allmänheten till politiker

Frågor och svar från allmänheten till politiker

[toggle title=”1 Augusti 2015 – Brev till Bo Göthesson av Tom & Pauline Josephson” open=”false” icon=”pencil”]

Hej Bo,
Jag och min fru är delårsboende på Kristinebergsvägen i Fiskebäckskil sedan 3 år tillbaka men har besökt Skaftö och Fiskebäckskil varje år i mer än 40 års tid.
Nu är vi uppriktigt sagt bestörta och oerhört förvånade över den planerade bebyggelsen på Utsiktsberget. Vi förstår att det finns en politisk vilja och ambition att utveckla Skaftö och skapa förutsättningar för fler fastboende på ön. Men fler jobb måste skapas på andra sätt än att bara exploatera sönder en vacker natur intill kustsamhället Fiskebäckskil!
Att bygga nya hus på en plats som är mycket otillgänglig kräver självklart stora sprängningar och skärningar i berget som oavsett storlek på översiktsplan kommer att innebära en total förstörelse av hela berget och området intill Kristinebergsvägen för all framtid. Det måste finnas andra sätt att utveckla det vackra samhället än på detta vis.
Jag anser att ni som politiker begår ett oerhört stort misstag för alla framtida generationer om ni klubbar igenom en byggplan som är så absurd och fullständigt saknar proportion till det fina kustsamhället Fkil i övrigt. Det finns inte efterfrågan på hus i denna storlek (alldeles för stora byggytor) och prisklass (vilka helårsboende barnfamiljer kan köpa?). Av erfarenhet har ju tidigare bygg- och tomtprojekt varit svårsålda i Grundsund, Stockevik och nu även Östersidan.
Om man anser att Fiskebäckskil och Skaftös kustlinje är en miljö och natur av riksintresse inom Lysekils kommun så kan väl detta enorma byggprojekt i orörd natur inte alls rimma med Naturvårdsverkets direktiv i frågan? Dessutom kan väl inte Lysekils kommun ställa sig bakom ett projekt som helt och hållet går emot era egna miljömål vad gäller t ex bevarande av arters mångfald?
Som sakägare känner vi mycket stor oro för hela Fiskebäckskils attraktionskraft om detta Byggprojekt dras igång över de kommande åren. Hela karaktären på byn kommer att förändras och flera faktorer kommer att innebära en försämring för byn: bullerplank (förfulande och inte passande i en by men däremot längs motorvägar), tung byggtrafik, centrumplats längre ned på Kristinebergsvägen som innebär en försämring för övrig begränsad handel i Fkil som Tempo och bageriet; busslinje som ska dras uppför branta infartsbacken – helt absurt och inte passande i denna lilla by som redan har en bra hållplats för buss vid infarten på Fiskebäckskilsvägen.
Vi har alltid älskat Skaftö och Fiskebäckskil för dess natur och fina miljö och valde därför att investera i en fastighet här men har sedan denna plan presenterats börjat diskutera en försäljning av vårt hus och att flytta till annan plats. Troligen är vi inte ensamma i dessa tankar!
Vi hoppas på ett ledarskap på Skaftö som är pragmatiskt oavsett partifärg. Ni måste kunna hitta andra lösningar för boende i områden runt t ex marken vid Skaftöhallen där bebyggelse redan finns med t ex ny infartsparkering istället för nere vid tennisbanorna på de vackra ängarna som ju är en del av Fiskebäckskils “profil”.
Det fanns en rimlig tanke med den första ÖP på Utsiktsberget (2008?) då man planerade för 20-30 hus men hur det har kunnat utökas till nuvarande 150 bostäder är ofattbart och känns helt orimligt.
Tacksam för era kommentarer.
Med vänlig hälsning,
Tom & Pauline Josephson
Kristinebergsvägen 16
Fiskebäckskil[/toggle]

Kategorier
Upphandling

Information – Rädda Skaftö nu!

Information – Rädda Skaftö nu!

(Informationen kommer ett mail som Sakägarna, Rädda Skaftö Nu! raddaskaftonu@gmail.com skickat ut)

Tack för bra uppslutning på informationsmötet den 21 juli i församlingshemmet i Fiskebäckskil! Det var fantastiskt att se allas engagemang i frågan kring Utsiktsberget. Vi var drygt 120 stycken!

([icon icon=”edit”] Informationsblad, utdelat sommaren 2015, kommer snart)

I det här mailet har vi samlat viktiga datum, info och e-postadresser då ni visat intresse för detta. Det är mycket viktigt att den som vill tar sitt ansvar och ringer och mailar till de på listan nedan.

  • På Lysekils kommuns hemsida hittar du detaljplanen över Utsiktsberget, översiktsplanen, miljökonsekvensbeskrivning, 3D-film över byggplanen mm. Obs! kom ihåg att illustrationerna inte är skalenliga och husen mycket mindre än tillåten byggstorlek. Här är direktlänken: Sidan över planer
    Håll koll på den här sidan!
  • Den reviderade planen över Utsiktsberget förväntas att skickas ut på granskning med start vecka 32, granskningstiden är fyra veckor. Under denna period av fyra veckor kan du lämna dina synpunkter på planen. Framför du inga synpunkter, har du inte heller rätt att överklaga det beslut som sedan fattas. Det är alltså en MYCKET avgörande period – alla som opponerar sig mot planen bör därmed framföra sina synpunkter. Vi kommer skapa ett dokument som du kan använda som enkel mall. Om du är sakägare och inte har fått planen kontaktar du Malin Karlsson, planarkitekt på Lysekils kommun. På hemsidan finns enbart planen från förra året. Den omgjorda planen blir offentlig vecka 32.
  • Under granskningstiden kommer ett informationsmöte, enligt uppgift, att hållas 20 augusti under kvällstid på Skaftö Folketshus. OBS! Exakta datum för granskningstid och informationsmöte kommer att publiceras på länken ovan längre fram.
  • Vid granskningstidens start kommer granskningshandlingarna läggas ut på länken ovan. Tidplanen kan komma att ändras. Granskningen kommer även meddelas i dagstidningar.

Vad DU kan göra nu?

1. Skicka redan nu in dina synpunkter till Lysekils kommun och politiker.

Du kan skriva hur kort eller långt du vill. Eller ring!

Exempel på synpunkter kan vara:

“Jag vill inte se bullerplank i Fiskebäckskil
”

 “Jag är emot en breddning av Kristinebergsvägen”


 “Jag är för 20-30 hus men inte mer”

Ställ också specifika frågor om planen – till exempel: 

“Hur ser kommunens kalkyl ut för projektet på 20 års sikt? “

“Hur kommer bullerplanket se ut?” Begär skiss!

“Kan man verkligen belasta ett månghundraårigt fiske- och skepparsamhälle med denna orimligt tunga trafik? “

“Det har hittats fornlämningar på ängen vid parkeringen – har fynden redovisats? Var?

“Utsiktsberget är en extremt oländig terräng – hur mycket sprängning innebär detta?” 

“Skaftö har redan ett antal avstannade byggprojekt – var finns underlaget för dem som är tänkta att bo på Utsiktsberget? Finns det några garantier för att Peab kommer att slutföra projektet?”  

Skicka dina synpunkter eller frågor till både registrator (viktigt att registrator alltid får din synpunkt så att diarieföring sker, registrator skickar också ärendet till den person det berör), politiker, planarkitekt och nämndordförande. Se kontaktuppgifter nedan.

Kontakter, se längst ner i dokumentet.

Registrator Lysekils kommun (tar hand om inkomna ärenden och diarieför dessa): registrator@lysekil.se.

2. Sprid budskapet!

Ju fler vi är som framför våra åsikter i detta förslag desto bättre!  Sprid gärna bifogat informationsblad till alla du tror kan tänkas vara berörda – direkt eller indirekt.

3. Bidra till advokatkostnader

Om förslaget godtas kommer vi behöva överklaga. Vi har anlitat advokat Jan-Mikael Bexhed, specialist på kulturmiljöfrågor och egendomsrätt, han företräder bl.a. ägarna av Katarinaberget i fallet ombyggnad av Slussen, Stockholm. Vi behöver alla bidrag, stora som små. Sprid även detta. Sätt in pengar på: Handelsbanken Kontonummer 6845-915500418, Annika Bengtsson Asker. Alla kostnader kommer att redovisas noggrant. Eventuellt överskott betalas tillbaka.

Kontaktuppgifter till personer och organisationer att kontakta

(Alla kontaktuppgifter finns också på kommunens hemsida TroInt)

 

Kommunen – Tjänstemän

Josefin Kaldo, bygglov- och mätenhetschef, Samhällsbyggnadsförvaltningen Tel. 0523-61 33 32 mail: josefin.kaldo@lysekil.se

Malin Karlsson, Planarkitekt Lysekils kommun, malin.karlsson3@lysekil.se, 0523-61 33 42

Politiker

Bo Göthesson, Byggnadsnämndens ordförande (s) 070-756 04 83, 0523-215 00, ab.gothesson@gmail.com

Kommunstyrelsen

[toggle title=”Kommunstyrelsen” open=”true” icon=”folder-open”]

[custom_table style=”3″]

Ledarmot Mobil E-post
Andersson, Monica. ers, BRASTAD (c) 072-5671479 m.t.andersson@telia.com
Berlin, Yngve. led, LYSEKIL (k) 070-576 92 34 berlin.yngve@gmail.com
Björneld, Lars. 1:e v ordf, FISKEBÄCKSKIL (fp) 070-5596156 bjorneld@telia.com
Carlsson, Camilla. ers, LYSEKIL (fp) 070-9422599 millanp92-@hotmail.com
Enhov, Kenth. ers, BRASTAD (sd) 070-6646177 kenth.enhov@gmail.com
Falk, Thomas. led, GRUNDSUND (lp) thofalk@gmail.com
Gustafson, Christina. led, BRASTAD (s) 070-5844110 christinagstfsn97@gmail.com
Hammarqvist, Christer. led, BRASTAD (c) 070-3163423 hammarqvist.m@telia.com
Häller Lundbäck, Ulrika. ers, LYSEKIL (kd) 070-295 00 02 ulrikalundback@telia.com
Häller, Fredrik. led, LYSEKIL (lp) 070-5563010 info@marinexpress.se
Jagefeldt, Dan. ers, LYSEKIL (s)
Janson, Jeanette. ers, LYSEKIL (lp) 073-6312462 jeanette.janson@telia.com
Johansson, Jan-Olof. ordf,LYSEKIL (s) Arbete: 61 31 35; 076-108 38 07 jan-olof.johansson@lysekil.se
Karlsson, Mats. led, BRASTAD (m) 070-5203168 medbohjalmedal@gmail.com
Löfgren, Inge. led, LYSEKIL (mp) lofgren@delta.telenordia.se
Noren, Katja. ers, Lysekil (mp) katja.noren.work@gmail.com
Rombrant, Ronald. 2:e v ordf, LYSEKIL (lp) 070-580 80 58 ronald.rombrant@lysekilspartiet.nu
Röckner, Cheyenne. ers, BRASTAD (m) 073-977 82 88 info@lgmarina.se
Saving, Patrik. ers, LYSEKIL (lp) patriksaving@gmail.com
Söderberg, Rickard. ers, LYSEKIL (s)
Södergren, Jessica. ers, BRASTAD (v)
Zakariasson, Christoffer. led, BRASTAD (sd) 070-2807981 zacka78@hotmail.com

[/custom_table][/toggle]

 

Kommunfullmäktige

[toggle title=”Kommunfullmäktige” open=”true” icon=”folder-open”]

[custom_table style=”3″]

Ledarmot Mobil E-post
Ahlström, Per-Gunnar. ers, LYSEKIL (k) 070-651 67 38
Andersson, Monica. ers, BRASTAD (c) 072-5671479 m.t.andersson@telia.com
Andreasson, Tomas. ers, BRASTAD (lp)
Berlin, Stig. ers, LYSEKIL (k) 073-062 65 13 stig.berlin@telia.com
Berlin, Yngve. led, LYSEKIL (k) 070-576 92 34 berlin.yngve@gmail.com
Björmander, Anette. led, LYSEKIL (s)
Björneld, Lars. led, FISKEBÄCKSKIL (fp) 070-5596156 bjorneld@telia.com
Bohlin, Annika. ers, LYSEKIL (v)
Bourne, Nigel. ers, LYSEKIL (v)
Carlsson, Camilla. led, LYSEKIL (fp) 070-9422599 millanp92-@hotmail.com
Carlsson, Margareta. ers, LYSEKIL (s)
Cederholm, Per. ers, LYSEKIL (mp)
Enhov, Kenth. led, BRASTAD (sd) 070-6646177 kenth.enhov@gmail.com
Falk, Thomas. led, GRUNDSUND (lp) thofalk@gmail.com
Fermell-Lagrell, Marita. ers, LYSEKIL (m) 070-266 09 57 marita.lagrell@spray.se
Forsberg, Gert-Ove. ers, LYSEKIL (lp)
Forsberg, Maria. led, LYSEKIL (s) 070-694 76 16 mariaforsberg7@gmail.com
Gunnarsson, Sven-Gunnar. ordf, BRASTAD (s) 070-5725770 svengunnar.gunnarsson@gmail.com
Gustafson, Christina. led, BRASTAD (s) 070-5844110 christinagstfsn97@gmail.com
Göthesson, Bo. ers, GRUNDSUND (s) 070-756 04 83 ab.gothesson@gmail.com
Hammarqvist, Christer. ers, BRASTAD (c) 070-3163423 hammarqvist.m@telia.com
Henriksson, Klas-Göran. led, LYSEKIL (s) kicki.henriksson@telia.com
Hermansson, Marthin. led, LYSEKIL (v)
Häller Lundbäck, Ulrika. led, LYSEKIL (kd) 070-295 00 02 ulrikalundback@telia.com
Häller, Fredrik. led, LYSEKIL (lp) 070-5563010 info@marinexpress.se
Insulan, Wictoria. ers, LYSEKIL (m) 076-040 74 19 winsulan@gmail.com
Jagefeldt, Dan. ers, LYSEKIL (s)
Janson, Jeanette. led, LYSEKIL (lp) 073-6312462 jeanette.janson@telia.com
Jarnedal, Ann-Britt. led, LYSEKIL (lp) annbrittjarnedal@live.se
Johansson, Håkan. led, BRASTAD (sd) harj@telia.com
Johansson, Jan-Olof. led, LYSEKIL (s) 076-108 38 07 jan-olof.johansson@lysekil.se
Karlsson, Mats. led, BRASTAD (m) 070-520 31 68 medbohjalmedal@gmail.com
Kjellgren, Britt-Marie. led, LYSEKIL (k) britt-marie.kjellgren1@comhem.se
Larsson, Elisabeth. ers, LYSEKIL (kd) elisabeth.larsson@kristdemokraterna.se
Larsson, Yngve. ers, BRASTAD (fp) 073-092 55 77 yngvebolarsson@tele2.se
Linnér, Siv. ers, LYSEKIL (s)
Lundqvist, Fredrik. 1:e v ordf, LYSEKIL (lp) 070-215 82 73 info@stangenaskajak.se
Lycke, Siw. led, BRASTAD (c) 070-372 01 05 siw.lycke@hotmail.com
Löfgren, Inge. led, LYSEKIL (mp) lofgren@delta.telenordia.se
Nilsson, Anders C. led, LYSEKIL (s) 073-501 11 28 anderscnilsson@hotmail.com
Nordqvist, Filip. ers, LYSEKIL (fp) 073-533 44 72 filipnordqvist@hotmail.com
Noren, Katja. led, Lysekil (mp) katja.noren.work@gmail.com
Rombrant, Ronald. led, LYSEKIL (lp) 070-580 80 58 ronald.rombrant@lysekilspartiet.nu
Röckner, Cheyenne. led, BRASTAD (m) 073-977 82 88 info@lgmarina.se
Saving, Patrik. led, LYSEKIL (lp) patriksaving@gmail.com
Smedja, Håkan. ers, BRASTAD (v) 076-866 99 19 smedja@gmail.com
Stilgård, Lars Olof. ers, LYSEKIL (lp) 073-8014743 larsolof.stilgard@telia.com
Strömwall, Ann-Charlotte. led, LYSEKIL (fp) 076-109 04 04 mynameisl8@hotmail.com
Svanberg, Linda. ers, LYSEKIL (mp) linda.svanberg.mp@gmail.com
Svensson, Roger. ers, LYSEKIL (kd)
Södergren, Jessica. led, BRASTAD (v)
Tengberg, Per. ers, LYSEKIL (lp)
Zakariasson, Christoffer. led, BRASTAD (sd) 070-2807981 zacka78@hotmail.com
Åkerman, Richard. 2:e v ordf, FISKEBÄCKSKIL (m) 0723-007940 richard.akerman@moderat.se

[/custom_table][/toggle]

Byggnadsnämnden

Bo Göthesson, Byggnadsnämndens ordförande (s) 070-756 04 83, 0523-215 00, ab.gothesson@gmail.com

[toggle title=”Byggnadsnämnden” open=”true” icon=”folder-open”]

[custom_table style=”3″]

Ledarmot Mobil E-post
Ahl, Leif. led, LYSEKIL (k)
Björneld, Åsa. ers, FISKEBÄCKSKIL (fp) 0523-23366
Enhov, Kenth. led, BRASTAD (sd) 070-6646177 kenth.enhov@gmail.com
Falcon, Avalon. ers, LYSEKIL (mp)
Gustafsson, Bo. led, GRUNDSUND (lp)
Hammarqvist, Christer. led, BRASTAD (c) 070-3163423 hammarqvist.m@telia.com
Hanstål, Ulf. led, LYSEKIL (m)
Högberg, Niklas. ers, LYSEKIL (lp)
Jacobsson, Jerry. ers, LYSEKIL (s) 076-283 97 26 jerryjacobsson@hotmail.com
Johnsson, Sverker. ers, LYSEKIL (s) 070-723 16 19 sverkerjohnsson@tele2.se
Larsson, Yngve. led, BRASTAD (fp) 073-092 55 77 yngvebolarsson@tele2.se
Linnér, Siv. led, LYSEKIL (s)
Lundbäck, Jonas. ers, LYSEKIL (kd)
Löfgren, Inge. led, LYSEKIL (mp) lofgren@delta.telenordia.se
Nielsen, Lars. ers, BRASTAD (c)
Pedersen, Astrid. ers, LYSEKIL (m)
Saving, Patrik. ers, LYSEKIL (lp) patriksaving@gmail.com
Skoglund, Helge. ers, BRASTAD (sd)
Stilgård, Lars Olof. led, LYSEKIL (lp) 073-8014743 larsolof.stilgard@telia.com
Säll, Bernt. ers, BRASTAD (v)
Wennergren, Mikael. v ordf, GRUNDSUND (lp)

[/custom_table][/toggle]

Miljönämnden

Filip Nordqvist. (fp)  073-533 44 72 filipnordqvist@hotmail.com

Kent Karlsson (s)  070-622 70 80

Organisationer

Bohusläns Museum, bohuslansmuseum@vgregion.se

Lars Rydbom, Bohusläns museum/Västarvet, lars.rydbom@vgregion.se, 0522-656554

Naturskyddsföreningen, emma.nohren@gmail.com

Länsstyrelsen Västra Götaland, Matilda Wirebro, kommunansvarig Lysekil, 010-2245499, matilda.wirebro@lansstyrelsen.se.

Intresseorganisationer

Sjöstjärnan, vadrackan@hotmail.com

Skaftö Öråd, sun.and41@gmail.com

 

Vänliga hälsningar

Sakägarna, Rädda Skaftö Nu!
raddaskaftonu@gmail.com

Kategorier
Upphandling

Avtal med PEAB har dykt upp

Avtal med PEAB har dykt upp

Ett Plankostnadsavtal tecknat mellan PEAB och Lysekils kommun. Plankostnadsavtalet skrevs under i augusti 2013.

Detta avtal syftar till att ange villkoren för hur planarbetet skall bedrivas, arbetets organisation och kostnadsansvar.

Plankostnadsavtalet är lite mer detaljerat i ansvarsfördelningen än ramavtalet. Skillnaden är liten att det knappt hade behövts ett avtal. Varför upprätta ett avtal i så fall?

Utvidgning av området – gå runt ramavtalet

Den enda punkten av vikt i plankostnadsavtalet var 3§ Planavgränsning. I ramavtalet hade PEAB och kommunen avtalet om ett område som skulle detaljplaneras. Genom att föra in den punkten kunde PEAB nu utöka området som detaljplanerades och inte vara begränsad av ramavtalet.

I detaljplaneprocessen kan området ändras under tiden. Med Utsiktsberget är det annorlunda eftersom det finns ett avtalat område som PEAB skall köpa detaljplanera.

Hålla kommunstyrelsen utanför och där med allmänheten

Genom att upprätta plankostnadsavtalet och det inte togs upp i kommunstyrelsen kunde politikerna hållas utanför den känsliga frågan om utvidgning av området. Och allmänheten fick mycket svårare att upptäcka utvidgningen.

I ramavtalet står det inget om att ett plankostnadsavtal skulle upprättas. Nästa avtal i tur är exploateringsavtalet. Ett planavtal skulle dock upprättas med ägaren av Skaftö-Fiskebäck 1:5

Namnet förvillar också. I ett plankostnadsavtal förväntas det inte finnas avtalat om planavgränsningar.

Vad är gäller?

Två avtal – vilket gäller när det finns överlappningar i avtalen?

12-03-30 Ramavtal Utsiktsberget

4. Detaljplanering
Detta avtal innebär att kommunstyrelsen beslutat inleda detaljplaneringen av fastigheterna Skaftö-Fiskebäck1:5, 1:6 m fl fastigheter. Av bifogad karta (bilaga 1) framgår avgränsningar för detaljplanearbetet. Separat planavtal skall tecknas med fastighetsägaren till Skaftö- Fiskebäck 1:5 för fördelning av plankostnader. Kommunens intention är att tillskapa bostäder inom området.

13-08-27 Plankostnadsavtal Utsiktsberget

3 § Planavgränsning
Planläggningen skall i princip omfatta det område som avgränsats med svart linje på bifogad karta. Under planarbetets gång kan kommunen besluta om ändringar av planområdet.

 Komplicerat

Det är mer komplicerat än så. I ramavtalet står det att “Exploatören svarar för och bekostar utbyggnad av gator, belysning…”. Det finns inte reglerat i plankostandsavtalet om försäljning/köp/inlösen av den mark som är kommunens och privat inom det utökade området. Den 3 september förlängde kommunstyrelsen ramavtalet med ett år. Varför framgick det inte då att PEAB och kommunen anser att delar av ramavtalet inte gäller?

Som mycket med Utsiktsberget är det rörigt, komplicerat och i vissa fall rena felaktigheter. Lysekils kommun vill ha sina 47 miljoner – det framgår med all tydlighet.

Kategorier
Upphandling

Frågetecken kring anbudsförfarandet

Frågetecken kring anbudsförfarandet

Hela processen med anbudsförfarandet är kantat med flera frågetecken.

Fråga till Konkurrensverket

En dialog med Konkurrensverket om tillsyn i upphandlingen av Utsiktsberget har förts. Svaret kom att budgivningen på Utsiktsberget inte faller inom Lagen om offentlig upphandling. Något som anbudsgivare trott då processen liknande en vanlig upphandling.

Konkurrensverket utövat tillsyn över offentlig upphandling, det viktigt att de får information om otillåtna direktupphandlingar eller andra överträdelser av upphandlingslagstiftningen.

Vad var udda i anbudsförfarandet?

Anbudsgivningen följer inte i de vanliga spåren. Det finns flera oklarheter.

  • Ett, två eller tre orena delar i anbudet?
  • Ändring av “skall” kravet?
  • Frågor från PEAB och svaret från Lysekils kommun?

Orent anbud

PEABs anbud var orent på tre punkter. Kommunen lät ändå anbudet vara kvar.

  • PEAB bjöd 47 miljoner förutsatt att två ytterligare fastigheter ingick
  • Lämnat anbud förutsätter att hela området får köpas.
  • Lämnat anbud gäller förutsatt att investeringsbeslut fattas inom PEAB.

“Skall” krav i anbudsförfrågan ändras

Under anbudstiden ändrar sig kommunen på ett “skall” krav i anbudsförfrågan. Det “skall” krav som ändrades kan ses som ett tröskelkrav.

Ett tröskelkrav är ett krav som avgör en anbudsgivare vilja att satsa resurser på ett anbud eller inte . Är insatsen/tröskeln liten är det lättare att lägga ett anbud, är insatsen stor/tröskeln hög måste anbudsgivaren väga kostnaden mot chansen att vinna.

I anbudsförfrågan stod det:

Förslag till utveckling av området söder om Kristinebergsvägen ska innehålla:
– En tydlig presentation av förslaget
– Föreslagen köpeskilling

Det ändrades till:

– Förslaget kan vara en enkel skriftlig beskrivning med övergripande idéer.

En av anbudsgivarna lade stora resurser, närmare 200 000 kr på att ta fram ett förlag. Det vinnande budet från PEAB mötte skall kravet med följande text:

Vår tanke med utvecklingen av området vid Kristinebergsvägenföljer Peabs affärsidé ”Peab – Nordens samhällsbyggare” och ” Hem som håller” enligt ovan. Vi vill skapa goda bostadskvaliteter för olika typer av boende och stimulera ett ökat helårsboende.

 Underliga svar på PEABs frågor – Ingen reaktion från PEAB

Under anbudstiden kan en anbudsgivare ställa frågor, be om förtydliganden eller kompletteringar av förfrågningsunderlaget. Dessa svar eller kompletteringar ska sändas till samtliga som begärt förfrågningsunderlaget och anmält intresse av att få kompletterande information.

Med tanke på de viktiga frågor som PEAB ställde och de svar som gavs av kommunen är det väldigt svårt att förstå att PEAB inte begärde ett förtydligande. Att PEAB skulle accepterade svaret är lika svårt att förstå.

PEABs fråga:

Köpeskilling begärs på område A enl inbjudningsbrev. Planområde anges vara ca 22 ha (område A & B). Hur stort är område A? I materialet sägs att kommunen skall lösa in fastigheten 1:543. Kommer fastighet 1:543 ingå i område A och lämnat pris eller kommer denna som ett tillägg? Vad avser begärt pris i anbudsformulär, pris för råmark/ pris för hela området/ pris per ha?

Lysekils kommuns svar:

 Pris för hela området A eller en del av område A. Planläggande och infrastruktur står köparen för.

Kategorier
Upphandling

Fel i förlängning av ramavtalet med PEAB

Fel i förlängning av ramavtalet med PEAB

Uppdaterad 2014-09-12

Det ramavtal som kommunen tecknade med PEAB ut vid årsskiftet. Den 3 september skulle kommunstyrelsen rösta om skall förlängning ett år. Inför omröstningen skickades en fråga till kommunstyrelsen, se längst ner på sidan.

Vad hände på mötet?

När punkt 12 kom diskuterades tomterna. En tjänsteman berättade att kommunen äger en av tomterna, med tillägget att kommunen har inte lagfart på den. Den andra var inte längre aktuell eftersom Kristinebergsvägen inte skulle få en ny sträckning.

Bo Göthesson (s) kommenterade frågan

Felaktiga uppgifter om dyra fastigheter som måste lösas in gör inte saken bättre. En av fastigheterna ägs redan av kommunen men saknar idag lagfart, den andra är fam Froms avstyckade bostadsfastighet och den har kommunen inte ens avsikt att försöka förvärva

Lagt kort ligger – det finns ett avtal

Oberoende om vad som behövs eller inte, har kommunen accepterat PEABs bud på 47 milj samt två tomter. Nu är det upp till PEABs välvilja att avstå en eller båda tomterna. PEAB har också ansvar mot sina aktieägare och kan bara inte släppa 4-6 miljoner. I Gällivare försenar PEAB ett äldreboende för “bara” 2 miljoner.

Bör frågan tas om i kommunstyrelsen?

Det finns två omständigheter till att den frågan är relevant.

  1. Kommunstyrelsen fick fel information på mötet. Båda tomterna kanske inte behövs, men det spelar ingen roll. Kommunen har ett avtal med PEAB som säger att båda skall ingå i köpet. I ett extremt senario kommer det kosta kommunen så mycket att Grönskult Utveckilnd ABs bud hade blivit det högsta.
  2. I det underlag som kommunstyrelsen hade att fatta beslut på fattades sidan två av tre. Den sidan innehöll en punkt som i allra högsta grad påverkar den kritiska parkerings frågan i Fiskebäckskil.

    8. Huvudmannaskap
    Kommunen kommer inte att vara huvudman for allmän platsmark i detaljplanen.

Frågan är om ledamöterna hade läst underlaget innan? Var de insatta i frågan om ramavtalet och PEABs anbud?

Om frågan är relevant bör någon i så fall överklaga kommunstyrelsens möte den 3 sep, kommunalbesvä

[box style=”1″]FRÅGA TILL LYSEKILS POLITIKER INFÖR KOMMUNSTYRELSENS MÖTE 3 SEPTEMBER 2014

27 oktober 2011 beslutade Lysekils kommunstyrelse att föreslå för kommunfullmäktige att anta anbudet från PEAB på 47 miljoner för exploatering av planområdet Kristinebergsvägen, Fiskebäckskil. Vilket kommunfullmäktige gjorde samma dag. Senare undertecknades ett ramavtal med PEAB som den 3 september 2014 är upp i Lysekils kommunstyrelse för en eventuell förlängning.

FRÅGA: Vad blir kvar av PEABs 47 miljoner när kommunen förvärvat de två av PEAB angivna fastigheterna?

Vad som inte framkom vid utvärderingen av anbudsgivarna den 27 oktober 2011, var att PEABs bud på 47 miljoner kronor gällde kommunens mark inklusive två fastigheter som skall inlösas av kommunen. Innebörden är att den summa Lysekils kommun i slutändan kommer att få in skall minskas med kommunens kostnad för att förvärva de två angivna fastigheterna.

Utdrag ur PEABs anbud:
“Lämnat anbudspris är baserat på följande förutsättningar:
Offererat pris avser kommunens mark, område A, inklusive av kommunen inlöst fastighet Skaftö-Fiskebäck1:336 och 1:543, beräknad till totalt ca 20 ha.”

När nu samma kommunstyrelse som 2011 antog PEABs bud tar upp ramavtalet till eventuell förlängning bör kommunstyrelsen för allmänheten redovisa i sitt beslut vad den slutgiltiga summan av försäljningen blir.[/box]

[mini-icon icon=”file”] 11-09-06 Anbud PEAB

[mini-icon icon=”file”] 2011-10-27-S-KS-Lysekil

Kategorier
Upphandling

Bökeviks parkering byggs bort – beslut taget

Parkering eller bostad eller parkering

Uppdateras 2015-08-09
I detaljplanen för Fritidshusområdet Utsiktsberget planerar PEAB att bygga bostäder på en Bökeviks parkering, sedan vill man upphäva standskyddat område med argumentet att det måste finnas en parkering för bla de bostäder man byggt på parkeringen. Moment 22.

Ett argument för att bygga bostäder på den befintliga parkeringen är att det är billigt att bygga på den marken.

Dispans taget för att upphäva strandskyddet

Miljönämnden i mellersta Bohuslän gav den  25 feb dispans från strandskyddsbestämmelserna för så att PEAB kan anlägga parkering på fastigheten Skaftö-Fiskebäck 1:5. Beslutet är överklagat.

PEAB har redan gjort klart vem som har kontrollen över parkeringen

PEAB är ett vinstdrivande företag och bygger i Fiskebäckskil för att tjäna pengar, inte av välvilja. Avtal är avtal och när kommunen kontaktar PEAB om att parkeringssituationen i Fiskebäcksskil kan bli svår när Gullmarsstrand bygges om, förklarar PEAB vem som kommer att ha kontrollen över parkeringsytorna

Tjänsteman från kommunen

Men jag skulle gissa att den (parkeringen red anm.) även i fortsättningen kommer att vara tillgänglig för allmänheten eftersom parkeringar är ett stort problem i Fiskebäckskil och det ligger i kommunens intresse att ha kommunala parkeringsplatser till besökare

PEAB svarar

Det anbud vi lämnat på området vid Kristinebergsvägen avser köpeskilling för all kommunal mark inom planområdet, inklusive p-ytan, enligt kartbilaga i kommunens förfrågningsunderlag vid upphandling samt kartbilaga i vårt ramavtal med kommunen.

l det planprogram som låg till grund för anbudsförfrågan finns olika förslag till lösningar för parkeringen och man säger också att en utredning skall göras för att säkerställa behovet av p-platser för allmänheten. l vårt ramavtal med kommunen står att kommunen inte kommer att vara huvudman för allmän platsmark inom planområdet.

När vi nu startat arbetet med detaljplan planerar vi för en allmän p-yta inom planområdet men med anledning av ovanstående ser vi det inte helt givet att kommunen kommer att ha rådighet över marken när detaljplanen är klar och markköp är genomfört. Utifrån skrivning I pågående detaljplan för Gullmarsstrand, gällande hänvisning till parkeringen vid Kristinebergsvägen vill vi flagga for ovanstående omständigheter.

Jag tror säkert vi hittar en lösning men vill ändå redovisa hur vi ser på frågan

Utdrag ur detaljplanen för att upphäva strandskyddet Utsiktsberget

“Det aktuella planområdet berör i dess nordvästra del strandskyddat område. Föreslagen markanvändning för detta område utgörs av allmän parkering i anslutning till den kommunala badplatsen Bökevik och ytor för närrekreation planerade för bollspel; boule, tennis och motsvarande.
…
Att upphäva strandskyddet förutsätter att det finns särskilda skäl enligt kap 7 i Miljöbalken. Intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses i planen ska väga tyngre än strandskydds intresset samt omfatta minst något av lagstiftningens angivna särskilda skäl. I aktuellt område i anslutning till Utsiktsberget är det främst följande särskilda skäl som är tillämpligt ”område behöver tas i anspråk för att tillgodose ett allmänt angeläget intresse som inte kan tillgodoses utanför strandskyddat område”.

Tage Danielsson skulle kunnat utryckt sig så här

PEAB planerar att bygga bort något som behövs för att i nästa stund upptäcka att det man nu byggt måste ha det man byggt bort och därför måste man få lov bygga det man byggt bort på ett ställe där man bara får bygga om man verkligen behöver bygga det man skall bygga vilket de facto är det samma man byggde bort. Om man inte planerar att bygga bort det man behöver måste man inte bygga på det stället man inte får bygga på för då finns ju redan det man behöver!