Miljöbalken 4 kap och missbruk av den?

Under uppdatering 2014-08-24

Miljöbalkens 4 kapitel går i korthet ut på att marken på flera områden skall hushållas. Skaftö ingår bland de områden som är av riksintresse och där markresurserna skall hushållas.

Innebörden är att exploateringen av Skaftö skall vara restriktiv, men det finns undantag som gör viss utbyggnad möjlig. Det är de undantagen som man tänjer gränserna på.

Frågan är om politikerna är medvetna om det eller litar på att beslutsunderlaget är korrekt. Svaret på den frågan har ställts och kommer presenteras när svar inkommit.

[toggle title=”Miljöbalken 4 kap” open=”false” icon=”info-sign”]

4 kap.

Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden
Områden som i sin helhet är av riksintresse /Rubriken träder i kraft I:2014-09-01/
1 § De områden som anges i 2-8 §§ är, med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet av riks- intresse. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om
1. det inte möter något hinder enligt 2-8 §§ och
2. det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden.

Bestämmelserna i första stycket 2 och i 2-6 §§ utgör inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet eller för utförandet av anläggningar som behövs för totalförsvaret. Om det finns särskilda skäl utgör bestämmelserna inte heller hinder för anläggningar för utvinning av sådana fyndigheter av ämnen eller material som avses i 3 kap. 7 § andra stycket. Lag (2001:437).

2 § Inom följande områden skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön:
Kustområdet och skärgården i Bohuslän från riksgränsen mot Norge till Lysekil,
Kustområdet i Halland, …
…Fjällvärlden från Transtrandsfjällen i söder till Treriksröset med undantag för de fjällområden som anges i 5 §.

3 § Inom kustområdena och skärgårdarna i Bohuslän från gränsen mot Norge till Brofjorden, i Småland och Östergötland från Simpevarp till Arkösund och i Ångermanland från Storfjärden vid Ångermanälvens mynning till Skagsudde får anläggningar som avses i 17 kap. 1 § 1 och 4 a § 1–11 inte komma till stånd.
På Öland får anläggningar som avses i 17 kap. 1 § 1 och 4 a § 1–6 och 8–11 inte komma till stånd. Lag (2009:652).

4 § Inom kustområdena och skärgårdarna från Brofjorden till Simpevarp och från Arkösund till Forsmark, utmed Gotlands kust, på Östergarn och Storsudret på Gotland samt på Fårö får fritidsbebyggelse komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Om det finns särskilda skäl får dock annan fritidsbebyggelse komma till stånd, företrädesvis sådan som tillgodoser det rörliga friluftslivets behov eller avser enkla fritidshus i närheten av de stora tätortsregionerna.
Inom områden som avses i första stycket får anläggningar som avses i 17 kap. 1 § 1 samt 4 a § 1-6, 9 och 10 komma till stånd endast på platser där det redan finns anläggningar som omfattas av bestämmelserna i 17 kap. 1 och 4 a §§. Lag (2005:571).

[/toggle]

Kommunens argument om varför miljöbalken inte skall gälla på Skaftö

Lagar är ofta rätt fåordiga, men när det gäller lagar finns det förarbeten som förklarar mer i detalj vad syftet med lagen är och hur man skall tolka lagtexten. Självklart vänder och vrider alla så att reglerna skall passa deras syfte.

Här följer några argument som kommun, PEAB, planarkitekter och Länstyrelsen använder för kunna utnyttja undantagen i miljöbalken 4 kap så att bygglov och detaljplaner skall vinna laga kraft på Skaftö.

Fritidshus – trixande med definitionen

I paragraf 4 står det att fritidsbebyggelse inte i princip inte skall byggas mer för att hushålla med marken. Fritidshus med bra läge kan gå för betydande summor. Efterfrågan av åretrunt hus är litet eftersom Skaftö är en avfolkningsområde.

Den som vill bygga argumenterar att det inte går att styra användningen av en fastighet. Man bygger för åretruntboende. Skulle sedan fastigheten sedan användas till deltidsboende (dvs som fritidshus) är det inget man kan göra något åt.

Även betydelsen av ordet fritidshus har angripits. Bygger man för åretruntboende är det inte ett fritidshus. Därmed argumenterar kommunen och PEAB att 4 paragrafens restriktioner för fritidsbebyggelse inte gäller. Frågan om vad som anses som fritidsbebyggelse finns utrett på sidan “Vad är ett fritidshus”.

Sammanfattningen är att det finns en byggnadsteknisk definition om fritidshus och sedan den allmänna uppfattningen vilken är den som avses i lagtexten. Den uppfattningen är ett hus som är köparen bor i på fritiden dvs helger och semester.

Utvecklingen av befintliga tätorter? – Skaftös befolkning minskar!

Kommunen hänvisar ofta till undantaget i bestämmelserna att de inte skall hindra utvecklingen av befintliga tätorter. För vad som menas med utveckling går att läsa i förarbetena till miljöbalken. Nils Hallberg, Miljörättsjurist på Naturvårdsverkets skriver: “Med uttrycket ”utveckling av befintliga tätorter” avses enligt förarbetena förändringar av bebyggelse och anläggningar som behövs med hänsyn till en normal befolkningsutveckling, förändringar i bostadsstandarden, behovet av trafikleder, grönområden, service, sysselsättning etc.”

Bestämmelserna utgör inte hinder för normal befolkningsutvecklingen

[one_half]Båda tätorterna på Skaftö (Grundsund och Fsikebäckskil) har befolkningen minskat i många år. Mellan åren 2005 och 2013 var minskningen 144 personer. Se även sidan om befolknings utvecklingen på Skaftö.

Det finns därför ingen grund till att hänvisa till att de planerade byggandet skall tillåtas som en utveckling av tätorten. Det finns inget behov av fler bostäder till befolkningen eftersom det inte finns någon befolkningsutveckling, bara en avveckling. Det råder även ingen brist på Skaftö av bostäder.[/one_half] [one_half_last][/one_half_last]

Utvecklingen av befintliga tätorter? – Skaftö har bara två tätorter

Bestämmelserna skall inte hindra utveckling av befintliga tätorter. SCB har en tydlig definition på tätort “ett tättbebyggt område hussamlingar med minst 200 invånare”. På Skaftö finns det två tätorter Grundsund och Fiskebäckskil.

[toggle title=”Vad är en tätort” open=”false” icon=”info-sign”]Enligt definitionen från 1960 är ett tättbebyggt område hussamlingar med minst 200 invånare och som mest 200 meter mellan husen. Avståndet kan dock tillåtas överstiga 200 meter när det gäller hussamlingar inom en större orts influensom- råde. Maximigränsen mellan husen kan även sättas lägre än 200 meter i de fall då det i små tätorter saknas en tydlig tätortskärna (centrum, city) eller då gränsen mellan tätort och landsbygd är diffus, d.v.s. då bebyggelsen i tätorten inte framstår som avsevärt tätare än inom övriga närliggande bebyggda områden.

Vid avgränsningen av tätbebyggda områden medräknas också obebodda hus, inklusive hus som uteslutande används som arbetsplats. Som hus tillhörande tätortsbebyggelse betraktas dock inte jordbrukets ekonomibyggnader, om de är fritt liggande i förhållande till huvudbyggnaden.

Frågan om sommarbebyggelse ska inkluderas eller inte avgörs av de enskilda länderna. I Sverige räknas inte ren sommarbebyggelse som tätort. Det krävs att minst hälften av husen har permanentboende.

SCB definition[/toggle]

Trots att det bara finns två tätorter på Skaftö hindrad  det inte att kommunen beteckna andra samhällen på Skaftö som tätorter.

Ett sådant fall är Stockevik. I detaljplanen för Stockevik – Grönskult hänvisar kommunen tilltätorts undantaget. Stockevik har bara en handfull bofasta och kan inte räknas som tätort. På Lysekils kommuns hemsida står det “I den gamla delen av Stockevik ägs nästan alla äldre hus av fritidsboende.”

[one_half]Dessutom ligger Stockevik – Grönskult som skall exploateras 500 meter från Stockevik.

På frågan hur kommunen kom fram till att Stockevik var en tätort svarade Ylwa Larsson, Samordningsansvarig för planverksamheten inom Lysekils kommun 14-08-22“Det är riktigt som du säger att Stockeviks samhälle inte kan betecknas som tätort enligt SCB:s kriterier. Kommunen har i alla fall gjort den bedömningen och Länsstyrelsen, som är statens förlängd arm, och har ansvar för att bedöma kommunernas hantering av olika riksintressen har inte haft invändningar mot detta.”. [/one_half] [one_half_last][/one_half_last]

Utsiktsberget – undantaget i planförslaget

I planförslaget daterat 2014-01-15 skriver Lysekils kommun och Exark Arkitekter.
“Ett genomförande av planen bedöms inte medföra påtaglig skada på natur- och kultur- värdena, och ett genomförande motverkar inte syftet med de särskilda hushållningsbestämmelserna.”

Enligt resonemanget tidigare finns det ingen naturlig befolkningsutveckling i Fiskebäckskil eftersom befolkningen minskar. Bostäderna kommer att bli fritidshus. Därmed motverkar planförslaget syftet med de särskilda hushållningsbestämmelserna i miljöbalken.

 

Kommentar från Länsstyrelsen Västra Götalands län

Gunnar Åkerlund, Samhällsbyggnadsenheten har utvecklat hur

“Under sextiotalets sommarstuge- och industriboom insåg rikspolitiken att våra kuster snart skulle bli fullbyggda om det fick fortsätta som det var. Då beslutades att vissa begränsningar skulle gälla i och med riksintressenas införande. Några detaljerade anvisningar antogs inte – kommunerna skulle själva beskriva vilka natur- och kulturvärden som fanns i ett område och hur man tagit hänsyn till dessa i sin planering. Sedan skulle staten granska och acceptera eller avstyrka besluten i form av översikts- och detaljplaner.

Det finns inte heller nu några detaljerade anvisningar vad man får och inte får göra inom riksintresseområden. Länsstyrelsen har bedömt att förslaget såsom det hittills redovisats riskerar att medföra en påtaglig skada på riksintresse i den aktuella planen, men inte att varje form av exploatering är omöjlig. En anpassning är nödvändig – och då är Länsstyrelsens synpunkt att den behöver göras för att anpassa anläggningen till det större landskapsrum som närområdet i öster och vattenområdet ut mot Gåsö skapar. Anpassningen till enskilda fastigheter ligger helt inom kommunens ansvar, i och med det kommunala planmonopolet.”

Översiktsplanen är vägledande, men har inte juridisk status på det sätt som en detaljplan har. Hur ni ska gå tillväga är svårt att svara på. Läs förslaget noggrant och var noga med att formulera era synpunkter skriftligt till kommunen. Det är endast skriftliga synpunkter som kommunen fått under samrådsperioderna som ger rätt att överklaga kommunens beslut om antagande av planen för sakägarna. Om ni har kunskaper om lokala natur- och kulturvärden som bör vägas in i riksintressebedömningen kan ni ange även dessa i era synpunkter.”

Myndigheters medvetna åsidosättande av miljöbalken

Lysekils kommun är medveten om att och man inte följer miljöbalken. När Bohusläns Skärgårdsråd hade träff 2014 ställde Byggnadsnämndens ordförande, Bo Göthesson följande fråga angående strandskyddet (efter ca 50 min).

[one_half]“enligt miljöbalken så anses Bohuskusten färdigbyggd med sommarhus. Detta är inget som tillämpas i någon kommuns byggnadsnämnd idag. Därför att den lagen anses ha en underordnad betydelse. Och vad som händer är att nu, bla jag sitter och beviljar byggnadslov varje månad till nya sommarstugor längs kusten. Hur ser ni riksdagsmän på det här. För man skjuter lätt över målet om man enbart diskuterar strandskydd och inte tar hänsyn till vad miljöbalken föreskriver.”[/one_half] [one_half_last]

[/one_half_last]

Karin Slättberg, Samhällsbyggnadsenheten Länstyrelsen i Västra Götalands lämnade följande kommentar. “Det är också en tydlig politiskt målsättning på nationell nivå att möjliggöra ett ökat bostadsbyggande i landet. Länsstyrelsen är statens förlängda arm och har även uppgiften att tillse att den nationella politiken/nationella mål får genomslag. Därtill skall kommunernas planmonopol som lagfästs i PBL respekteras.”

Befolkningen kommer att minska oavsett alla byggplaner

En intressant aspekt är den prognos SCB har gjort om framtiden. Befolkningen minskar. Avsättningen för de planerade bostäderna kommer till största delen att bli fritidshus.

[one_half]SCB har gjort två prognoser på hur befolkningen ser ut på Skaftö de närmaste 20 åren. En prognos med utbyggnader och en utan utbyggnader. Läs mer om det på sidan: Skaftös befolkning minskar oavsett utbyggnad[/one_half] [one_half_last][/one_half_last]